Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 CARL XIV JOHAN
konungen mest intresserade sig, voro klädesväfverierna i Norrköping,
bomullsspinnerierna samt den år 1822 anlagda mekaniska verkstaden vid
Motala. För vetenskaplig bildning inom de tekniska yrkena sörjdes genom
inrättandet af Teknologiska institutet (nu Tekniska högskolan) i Stockholm
1826. Fullbordandet af Göta kanal (1832) tillhör Carl Johans
regeringstid (s. 35). En ny landsväg anlades från jämtlandsgränsen öfver norska
fjällen, hvarigenom de förenade rikenas nordligare delar med hvarandra
förbundos.1
Norge utvecklade sig på ett glänsande sätt i flera hänseenden.
Handeln, skeppsfarten och åkerbruket gingo alltmer framåt. Bland viktiga
lagar, som af stortinget antogos, böra nämnas formandskabsloven (1837)
och kriminalloven (1842). Carl Johan framställde flera förslag till
grundlagsändringar i afsikt att förbättra den konstitutionella jämvikten till
konungamaktens förmån (såsom om absolut veto och om rätt att upplösa
stortinget), men de blefvo af tinget förkastade (1824).
Konungens förhållande till norrmännen ägde många växlingar under
hans omsorger för Norges och unionens utveckling. Det var endast med
svårighet han 1821 kunde förmå stortinget att till Danmark utbetala
Norges andel af den fore kiel-freden gemensamma statsskulden, hvilken
stipulation var intagen i fredsslutet, och hvars åsidosättande af
norrmännen skulle haft stormakternas inblandning till följd. Norrmännens
börjande förkärlek att som sin själfständighetsdag fira den syttende mai,
då eidsvolds-grundloven antogs under protest mot kiel-fredens
bestämmelse om föreningen med Sverige, och i hvilka fester Carl Johan såg
en anti-unionell demonstration, framkallade den 17 maj 1829 militärens
ingripande — ett upptåg, som af folkhumorn omdöptes till torve-slaget
i Kristiania. Carl Johans moderation så väl som kraft förstod dock att
hålla tillfälliga upphetsningar inom skrankorna, och oaktadt dessa och
andra slitningar omfattades han af norrmännen med odelad vördnad och
tacksamhet. Under åren 1838-39, då konungen länge vistades i Norge
(s. 47), rönte han talrika prof på deras kärlek och hängifvenhet, och Norge
stod då högt i hans gunst.
1 Denna Carl Johans väg (s. 37) invigdes och erhöll sitt namn, då den första gången
berestes af konungen, d. 29-30 aug. 1835. Å en klippa, vid hvars fot hans namnchiffer är
inristadt, står en stor, huggen sten, hvarå läses: K.ong Carl Johans Klev. — Ett annat
minnesmärke från denna färd är »Kungsstenen» på Frösön i Storsjön (s. 38), upprest af
Jämtlands hästjägarekår och fältjägareregemente på deras mötesslätt å Frösön, till minne af Carl
Johans besök därstädes d. 27 aug. s. å. Stenen invigdes d. 24 juni 1838 med en dikt af
M. M. af Pontin. — I Njurunda församling är rest en sten af granit, till minne af konungens
besök i Västernorrland d. 21 aug. 1835. — ’ Borgsjö socken, hvilken konungen passerade d. 25
aug., restes af socknemännen ett monument af gjutet järn, hvilket invigdes d. 25 aug. 1836.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
