Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XIV Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
CARL XIV JOHAN 7 i
Carl Johan var rikt utrustad både på hufvudets och hjärtats vägnar.
Han hade en blixtsnabb uppfattning och ett förvånande minne. Detta, i
förening med hans mångsidiga erfarenhet såsom en af de främsta
deltagarne i ett upprördt tidehvarfs växlingar, måste särskildt göra hans vetande
i historien synnerligen rikhaltigt. Den uppöfvade praktiska skarpblicken
utgjorde grundvalen för hans insikter i finans- och bankfrågor. Carl Johan
var själf medveten om denna sin öfverlägsenhet inom den politiska
taktiken, finanserna och administrationen, hvarvid det dock understundom
måste inträffa, att konungen vid närmare begrundande nödgades uppgifva
sin egen mening gent emot hans rådgifvares efter de faktiska förhållandena
i Sverige-Norge mera lämpade betänkligheter. Hans fallenhet för abstrakta
ämnen, särskildt matematiken, har blifvit vitsordad af den berömde norske
matematikern N. H. Abel. Ett synnerligt nöje beredde det den gamle
kungen att underhålla sig med filosofen Samuel Grubbe i samtal rörande
lifvets högsta frågor.
Liksom franska revolutionens söner i allmänhet var Carl Johan
orato-riskt anlagd. I talets konst kunde han på ett lysande sätt lägga i dagen
sin andliga härskarmakt. Hans vältalighet, som frambröt ofrivilligt och
liksom buren af en öfverväldigande hänförelse, har haft en afgörande del
i hans framgångar. Hans ord gjorde elektrisk verkan på soldaten: »med
tungan vann han — säger förf. till Sveriges sköna litteratur — svårare
segrar öfver sina egna krigare än de segrar, han med deras tillhjälp vann
öfver fienden». Begåfvad med en glödande inspiration ägde han i
sällsynt grad förmågan att oförberedd och i de mest kritiska lägen yttra sig
i kraftfulla och anslående ordalag.
Till de märkligare af Carl Johans tal, hvilka i allmänhet beröra
landets angelägenheter eller innehålla regeringsmaximer och politiska
tänkesätt, kunna räknas: I stortinget d. 10 nov. 1814, till Stockholms
militärkårer m. fi. d. 14 mars 1817 (med anledning af den s. k.
»Lindbom-Klinkowströmska sammansvärjningen»), till prins Oscar, då han första
gången bevistade öfverläggningarna i statsrådet d. 14 juli 1817, vid
instiftandet af hofrätten öfver Skåne och Bleking d. 24 maj 1821, vid
riksdagens öppnande d. 23 jan. 1823 och d. 25 jan. 1840, i
landtbruksakademien d. 28 jan. 1813, 1815 och 1825, till rikets ständer d. 13 mars
1815 och d. 21 juli 1818, vid hyllningen d. 19 maj 1818, vid stortingets
upplösning d. 16 nov. 1822, till en deputation af stortinget d. 19 maj
1828 (ang. norska folkets firande af d. 17 maj), vid Göta kanals öppnande
d. 26 sept. 1832, till arméens fullmäktige d. 19 maj 1833, tiH Uppsala
akademi d. 21 okt. 1837 m. fi.1
1 Carl Johans tal äro på franska utgifna under titeln: Recueil de lettres, proclamations
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
