Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C)6
OSCAR I
det hopp, att den till nästkommande år skall kunna äga rum». Konungen
hindrades likväl af flera skäl att realisera denna föresats. Den 31 maj
1848 meddelade han norska regeringen, att han såg sig nödsakad
uppskjuta kröningen på grund af »de inträffade politiska tilldragelserna i
Europa».
Från de revolutionära stormar, som under detta minnesrika år rasade
öfver Europa, och af hvilka pöbeluppträdena på Stockholms gator den 19
mars endast voro ett svagt eko, blef Norden skyddadt men hotades i
stället af ett annat ondt, nämligen kriget. Det tyska förbundet hade låtit
trupper inrycka i Schleswig för att understödja därvarande tyska partis
sträfvan att lösrycka landet från Danmark och förena det med Holstein
till en själfständig stat. Sedan ett par årtionden hade emellertid en
internationell rörelse uppstått i Sverige, Norge och Danmark, närmast bland
de tre landens studerande ungdom, den s. k. skandinavismen, hvilken fick
sitt uttryck i de skandinaviska studentmötena.1 Konung Oscar (liksom
konung Fredrik i Danmark) hade gifvit sitt gillande åt denna rörelses
sträfvan genom de fester, han lät anställa i Stockholm och å
Drottningholm sommaren 1856, då han yttrade, att »hädanefter är krig
skandinaviska bröder emellan omöjligt». Denna sympati öfvergick till handling,
då han nu efter tyskarnes inbrott i Schleswig lät sammandraga en
svensk-norsk armékår i Skåne och förlade en särskild observationskår på Fyn.
Från Malmö, dit konungen med sina två äldsta söner anlände den 6 juni
(1848), ledde han de lifligt fortgående diplomatiska förhandlingarna med
de europeiska stormakterna med sådan framgång, att under hans
bemedling en sju månaders vapenhvila (den 26 aug.) kunde afslutas. Kriget
uppblossade visserligen följande är men slöts genom freden i Berlin den
2 juli 1850, sedan svensk-norska’trupper nära ett år, enligt
öfverenskommelse med stormakterna, varit förlagda i Schleswig. Den fasta och
värdiga hållning, som de förenade rikena under dessa kritiska förhållanden
iakttogo, bidrog icke minst till Danmarks räddning.
Oscar I hade icke någon stark kroppsbyggnad. Länge plågad af
hjärt-lidande angreps han på våren 1852 af en lefversjukdom, för hvilken läkarne
tillstyrkte begagnandet af en brunnskur vid Kissingen. Åtföljd af sin gemål,
1 Ar 1842 gästade Lunds studenter Köpenhamn, 1843 Lunds och Köpenhamns studenter
Uppsala, och 1845 hölls i Köpenhamn det första allmänna nordiska studentmöte, där de fyra
skandinaviska universiteten voro representerade. Danske skalden och politikern Carl Ploug
(s. 103), som stod i spetsen för studentfärden 1843, toë en viktig del i de följande: 1852 i
Kristiania, 1856 i Uppsala, 1862 i Lund och Köpenhamn, 1869 i Kristiania, 1875 i Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
