Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C)6
OSCAR I
firade Kristiania universitet en sådan. Studenternas sångförening sjöng en
af A. Munch författad kantat, till hvilken C. Arnold d. ä. komponerat
musiken. J. Kaurin tolkade de känslor, som lifvade det norska folket
efter den lyckliga utgången af de hårda skickelser, hvaraf konungahuset
varit hemsökt.
Den politiska synkretsen började åter mörkna i anledning af den fara,
som hotade Turkiet, och den hjälp, västmakterna (England och Frankrike)
lämnade detta rike mot Rysslands anfall. Konung Oscar utfärdade då i
samråd med Danmark en neutralitetsförklaring, och med anledning af de
ofta hotande gränstvister, som flera gånger uppstått med Ryssland öfver
land- och hamnområdena i Finmarken, begagnade han sig under krigets
lopp af tillfället och afslöt med västmakterna den 21 nov. 1855 ett
defensivförbund, den s. k. novembertraktaten, enligt hvilken de förbundo sig
att verksamt skydda de förenade rikenas integritet. Härigenom fick
konungen också anledning att afvisa de från åtskilliga håll ofta upprepade
beskyllningarna för ärfda ryska sympatier. Krim-kriget slöts emellertid genom
freden i Paris den 30 mars 1856, och då Ryssland under Alexander 11: s
regering i det hela förde en fredlig politik, inträdde åter det vänskapliga
förhållande till vår granne i öster, som »1812 års politik» grundlagt.
Förutom de yttre politiska förhållandena påkallade äfven viktiga inre
förvaltningsåtgärder regeringens uppmärksamhet, och konungen offrade åt
dem icke blott dagens utan ofta nattens stunder, liksom en inre röst hade
sagt honom, att hans lefnadstid icke skulle blifva lång.
Märkliga lagreformer under Oscar I:s regering äro: förordningen af
d. 19 maj 1845, som gjorde likheten i arfsrätt för man och kvinna allmän
så för stad som land och oberoende af stånd; författningarna om kvinnas
rätt att vid 25 års ålder blifva myndig (1856) och om religionsfrihetens
utsträckning.1 Genom handtverks- och handelsordningarna af d. 22 dec.
1846 upphäfdes skråna och ersattes af handtverksföreningar; 1854 års
tulltaxa banade väg för ett friare system inom tullagstiftningen.
Rättegångsväsendet förenklades, i det lagmans- och kämnärsrätterna 1849
upphäfdes, hvarigenom domstolsinstanserna så väl för landet som för städerna
blefvo minskade till trenne.
Vidare bör erinras om konungens framställningar till ständerna år
1 Äfven böra nämnas: förordn, om expropriation af jord d. 20 nov. 1845; om stöld och
snatteri d. 4 maj 1855 och om förfalskning in. m. d. 7 sept. 1858 (viktiga förarbeten till nya
strafflagen); om aktiebolag d. 6 okt. 1848; ang. fattigvården d. 13 juli 1853; växellag d. 23
aug. 1851.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
