Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottning Josefina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 26
DROTTNING JOSEFINA
Under året 1852 hemsöktes drottning Josefina af flera svåra sorger.
Hennes andre son, den af alla så varmt afhållne prins Gustaf, afled, och
knappt hade detta slag, som träffade modershjärtats ömmaste fibrer,
drabbat konungaparet, förrän konung Oscar föll i en svår sjukdom, hvarjämte
prinsessan Eugenie äfven insjuknade samt sorgebudet anlände, att
drottningens broder prins Maximilian aflidit.
Med beundransvärd sinnesstyrka bar hon dessa pröfningar och
smärtande förluster. Om den själshöghet och själfuppoffring, hon lade i dagen,
yttrade M. Crusenstolpe (i Ställningar och Förhållanden, nov. 1852) dessa
varma ord:
. . . »På denna tafla af mänsklig storhets förgänglighet och vanmakt höjer
sig ett föremal af sublimt intresse, vördnadsbjudande genom de olyckor, hvilka,
slag pä slag, hopat sig öfver dess hjässa, ännu mer vördnadsbjudande och
beundransvärd genom sinnesstyrkan att bära dem. Oscars maka, Gustafs och Eugenies
moder, Maximilians syster! Hvi lade en outransaklig Försyn bördan af dessa
svidande pröfningar, af detta centnertunga kors på dina oskyldiga skuldror, om icke
för att gifva folken en lefvande förebild af det kristliga tålamodets spänstighet, af
dygdens stärkande kraft, af viljans makt öfver känslorna? Van vid höghetens
förströelser och triumfer, säll i familjkretsens ömma förtrolighet försakar du på en
gång utan tvekan de förra och ser utan att kvida den senare brista i dess innersta
fogningar. Oskiljaktig från Oscars sida under glädjens dagar är du det nu lika
troget under plågans länga nätter. Det är icke med jämmer och tårar du tigger
en lättsinnig värld om medlidandets allmosa: Du stänger de tärande kvalen inom
eget bröst för att icke med bedröfvelsens prägel i din uppsyn öka makens och
dotterns oro, hvilka i dina blickar läsa de sanna bulletinerna om sitt tillstånd.
Lugnet på din panna sprider sig till Oscar och Eugenie, mellan hvilkas bägge
sjuksängar du delar din tid och dina omsorger. Endast de fä ögonblick, du,
aflägsnad från de kära lidandes åsyn, rär om dig själf, lämnar du naturen fritt lopp,
och suckarna ila från det beklämda bröstet till Gud, och den frätande smärtans
glöd svalkas af ymniga tårar. Den, som utan öfvermod i lyckans dagar uppburit
den gyllene kronans glans och, när olyckorna sedermera räcka martyrkronan, icke,
medan taggarna stinga, låter förtviflans verop besmitta sina läppar, har redan pa
jorden genomgått skärselden» . . .
Den omvårdnad, drottningen ägnade konung Oscar under hans sista
sjukdom, vann allmän beundran. Genom sin karaktersstyrka och sitt
moraliska mod under denna tid har hon kvarlämnat ett minne, som sent skall
förblekna.
Sommaren 1861 vistades änkedrottning Josefina sex veckor i Norge.1
1 Kristiania-tidningarna för d. 17 juni innehålla lifliga och detaljerade beskrifningar öfver
mottagandet. Aldrig har en drottning — säger Kristianiaposten — blifvit på norsk jord
mottagen så varmt och entusiastiskt, som H. M:t änkedrottningen i dag -mottogs i Kristiania . —
Aftenposten, som uttrycker samma tanke, tillägger följande ord: Aldrig har heller norska folket
haft större anledning att lägga i dagen sin trohet och hängifvenhet för konungahuset. H. M:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
