Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL XV
1860 utarbetades flera lagar af framstående betydelse, såsom sjölagen af
d. 24 mars, författningen ang. folkskoleväsendet på landet af d. 16 maj,
lagen om hälsovården d. 17 maj, om skjutsväsendet d. 21 mars. Vid
1862 års storting tillkommo: grundlagsbestämmelsen om rikenas styrelse
under konungens frånvaro eller sjukdom, en ny konkurslag, lagarna om
den kommunala beskattningen i städerna och på landet, förändringar i
lagarna om skogsväsendet, om värnplikten samt lagarna om fattigvården
i städerna och på landet, hvilka kungjordes d. 6 juni 1863. Vid samma
storting beslötos två nya järnvägsanläggningar, af hvilka den ena skulle
gå från Kongsvinger till svenska gränsen. Vid 1868 års storting bifölls
förslaget om årliga storting och blef lag d. 24 april 1869. Vidare antogos
de af regeringen framställda lagförslagen ang. offentliga skolor för den
högre allmänna bildningen, kungjorda d. 17 juni 1869. Norges
handelsflotta växte betydligt, och nationalvälmågan ökades.
Hvad Carl XV:s förhållande till Norge angår, må här särskildt
omnämnas den schism, som i början af hans regering uppkom mellan stor-
tinget och riksdagen, den s. k. ståthållarestriden eller norska frågan.
Stortinget hade nämligen 1859 beslutit afskaffandet af riksståthàllareämbetet,
hufvudsakligen därför att därtill kunde utnämnas en svensk. Med
anledning häraf ingingo ständerna — utan att yttra sig om nyttan eller skadan
af nämnda ämbetes afskaffande men under framställning att denna fråga
vore unioneli och således icke kunde behandlas och afgöras af Norge
ensamt utan Sveriges deltagande och samtycke — den 2 april 1860 till
konungen med begäran om en revision af föreningsakten och med yrkande
att frågan om ståthållareämbetet först i sammanhang därmed måtte
afgöras. Under sådana förhållanden vägrade konungen i norskt statsråd sin
sanktion å stortingets beslut och förklarade, att denna fråga, utan att
därmed vara afgjord, borde tills vidare uppskjutas. Härigenom hann
upphetsningen, som från nationalförsamlingarna fortplantats till folken, att
lägga sig, och år 1864 firades under allmänt jubel 5o:de årsdagen af
Sveriges och Norges förening (s. 68). En revision af unionsförhållandena
hade emellertid under dessa år blifvit förberedd, och på stortingets gjorda
Carl XV:s namnteckning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
