Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taflan - Syskonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der samtalet, tyngde på själen, skyndade fram
ångerfull och rörd, kastade sig i sin mors armar och
sade: ”Säg ej så, mamma; jag är grymt felaktig,
förlåt mig, mamma.” Och då hon såg upp, stodo ett
par stora klara tårar i de oskyldiga ögonen.
”Gerna, gerna, goda Emilia”, sade patronessan
mildt och vänligt, ”men jag misstog mig om din
känsla för den unga mannen. Jag, som känner verlden,
tog scenen på taflan för en komedi — men
lyckligtvis är det inte så; det orena kommer ej vid dig, mitt
barn. Ser du, Berndtson är en vanlig karl, blott
något lifligare och snillrikare än mängden, men desto
farligare. Du såras ej deraf, men på hela hans sätt
att tala och på hans min märkte jag att han dref
gäck med din känsla och hånade din heliga enfald.
Gudi lof han är rest till sin mamsell — han beskref
henne med passionens glöd för oss i går afton. Han
kunde ej dölja sig. Du är klok, lilla Emilia, som med
glädje ser honom lemna oss.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
