Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vördnadsvärd ålderdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ha ha ha, och skref Spastara; ett dygdemönster
kan tänka.”
”Nå, du har kanske hört talas om den
undersköna fröken Athalie Gyllenörn, hoffröken hos
drottningen? Jo jo, det var en flicka; öfverspänd, stolt,
en riktig charm att se henne. Hon förde sig som en
kejsarinna; men se, hon var en opraktisk menniska
och var mäktig af passioner. Hon var en vulkan, sa’
salig Källgren, en vulkan klädd i rosenskrud, ha ha
ha, det var sant, riktigt sant.”
”Hm, jo, det var hon. Dét var naturligt, att hon
var firad och hade hundratals tillbedjare för sina
fötter, men hon var omöjlig, det var som ett helleberg,
som en polar-is.
”Med ett ord, det kunde ej gå den menniskan
väl; dessutom hade hon sin bror vid hofvet. Han
lefver än, har jag hört, kammarjunkaren, en liten
beskedlig persedel; men han höll af sin syster alldeles
ofantligt, ty han var i alla tider en man, som fattade
vänskap för menniskan till den grad att han gjorde
uppoffringar, ja, verkliga uppoffringar — hör du,
Gabriel, det säger jag: Om du någonsin gör större
uppoffring på dina vänner, än att du bjuder dem, och
äter och dricker ihop med dem, så länge det går
dem väl och du kan ha nöje af dem, så är du en
narr, item om du gifter dig af kärlek och sörjer din
hustru, om hon dör, med annat än svarta kläder
och längre än sex månader, så är du äfvenledes en
narr.”
”Frukta intet, bäste onkel, jag känner verlden och
hvad jag ej känner af egen erfarenhet, det får jag
lära af er.”
”Ja, derför kan du tacka din Gud rätt innerligt,
käre Gabriel, du kan slippa många spektakel, som
jag gått igenom;’ men smaka nu på tryffeln, är den
inte god? En bra karl den der Berg att ha goda
varor. ”
”Men nu till historien.”
”Jo, fröken Athalie var hofvets glanspunkt — hon
hade kunnat bli grefvinna. Herren vet om ej
hertiginna; ty man visste till och med att berätta, att
hertig Fredrik Adolf dyrkade henne — men nej —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
