Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vördnadsvärd ålderdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade känt igen mig. det märkte jag, och jag tänkte
här är en stormning bäst: God afton, min bästa
fröken Athalie. sade jag — god afton, det var en sann
glädje att återse er, — är ni lika sträng och
dygde-sam som förr?”
”Herr handsekter!” sade hon darrande, ”ni dödar
mig, om ni röjer ett ord.”
”Jag var nu säker om min seger; det var ju
klart, att jag skulle begagna min öfvervigt. —
Herren hade gifvit mig fienclen i min hand, eller hur,
Gabriel?”
”Jo visst, det var en präktig situation”,
småskrattade brorsonen och gnuggade händerna.
”Ni var så kall mot 111ig och andra fordom, sade
jag. — Kanske ni nu är något medgörligare, min
fröken eller fru — jag glömmer det gamla, om ni nu
vill ta emot min dyrkan, min tillgifvenhet — jag
fattade henne 0111 lifvet — hon var ovanligt väl växt,
menniskan. — Men hon ryckte sig från 111ig och sade
med blixtrande ögon: ”jag föraktar er, i döden
föraktar jag er.” — Det var väl inte så underligt,
Gabriel, att jag blef ond och beslöt att bombardera
hennes hjerta.”
”Föraktar ni, som sjelf gjort er föraktlig, —
nåväl, jag skall berätta er ankomst, polisen skall gripa
er och först, sedan ni sitter inne, min fröken, skall
jag låta transpirera att det är ni? — Har ni
penningar? — Nej, jag ser på er drägt, att ni är utfattig;
ni kan inte rymma än en gång — och så har ni barn”,
— der låg nämligen en liten unge i en korg — ”ni
kan icke komma er väg, — ni är i mina händer.”
”Nå, då blef hon väl mjuk?” frågade brorsonen.
”Nej, tvärtom, hon reste sig upp och stod der
som en drottning, så stolt var hon; jag riktigt
skämdes en smula; ty det var ögon, som kunde tala”. —
”Nej, ropade hon, nej! — nej! — det jag gjort, skedde
af kärlek, ren, himmelskt oegennyttig kärlek, fastän
den blef gäckad, — det ni gör är låghet, en kall
beräknande sinnlighet, — gå, herre! gå och kalla hvem
ni vill — jag är ännu ej så fattig, att jag ej kan
undkomma er och vanäran.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
