- Project Runeberg -  Altartaflan : Genremålning /
237

(1891) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malma prestgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och så sitter han och spelar bräde med pappa. — Jag
har aldrig sett pappa så jemn och munter till
humöret som sedan kaptenen kom hit; det var pappa, som
stälde om att han kom att bo i flygeln och äta här.”
”Jaha, prosten han tycker mycket om honom, hm
hm, men vet prostinnan, jag tror han inte är rätt klok
och klockar Åkeson menar på att han är förgjord.”
”Huru då, Stina?” — frågade prostinnan nyfiken.
”Jo si. han har fått samma sak i hufvudet på sig
som kolar-Anders, det säg jag sjelf; under hela
predikan i söndags, Herre Gud hvad prosten läste lagen
för oss, under hela predikan satt han och såg på
henne.”

”Hvilken henne?”

”Hm, på kolar-Anders flickunge, som målaren
af-konterfejat på altartaflan, satt han inte der och
tittade och drog på smilbandet åt den der lilla engeln
på skyn; och så satt mamsell Aurora i bänken midt
öfver; men det brydde han sig inte om. Det är
annat att se på än en sådan en liten barnunge, som
man inte haft försyn att hänga upp i Herrans tempel

— alldeles som salig pastor Billenklints oljeporträtt,
men det var en Herrans man och så lät han tjära
kyrktaket fyra gånger och lät omgjuta lillklockan; så
att han inte behöfver skämma ut Guds hus.”

”Åja, men flickan är också rätt vacker”, yttrade
prostinnan. ”Hon är en riktig Guds engel.”

”Jo vackert, jag kände både far och mor och de
voro helt simpelt folk; prosten Billenklint brydde sig
aldrig om dem.”

”Jaså, kaptenen är då förtjust i taflan”, skrattade
prostinnan.

”Jaha, det är ju riktigt syndigt att under hela
Guds långa predikan sitta och gapa på ett beläte.”
”Nå, Stina? Hvad tyckes om den som under hela
predikan ser på en och samma person?”

”Ja, jag? ja! Hå jag ville bara se efter, 0111
klockaren hade rätt — och så var det likväl en lefvende
menniska jag såg på; men kaptenen såg på bara en
oljemålning och satt och tänkte på den der flickan i
stället att tänka på sin Gud och skapare.”

I detta ögonblick öppnades dörren med häftighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:09:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/altartafla/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free