Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alfred Berndtson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det som låg honom närmast var tillverkningen
och förädlingen af jernet. Hans far var, äfven han.
oaktadt sina funderingar, en i detta ämne skicklig och
uppfinningsrik man och skötte Alexandrowsk med en
kraft och en förmåga, som få kunna hinna. Samma
förmåga röjde sig hos sonen, som nu, återstäld till
helsan, frisk och glad som fordom, sysselsatte sig med
att efterse det stora verket och med de studier han
behöfde för att gå långt i detta yrke.
Det finnes ingen kunskap som kan skada, oaktadt
man vill påstå att mångkunskap är ett förderf, blott
man riktar sin uppmärksamhet ät ett slutligt mål och
liksom koncentrerar vetandets radier i en brännpunkt.
Han hade således här nytta af sin förmåga att
teckna, liksom af sitt korta fälttåg. Han kunde
således vid gjuteriet gagna genom sin känsla för formens
skönhet och vid kanongjutningen observera fel, som
aldrig andra, än en som sett en kanon serveras, kan
inse och rätta.
Han arbetade således med innerlig lust och glädje
och en hvar som känner menniskokarakteren vet, att
detta är detsamma som att gå långt.
Det dröjde således ej länge, förr än han kunde
biträda sin far och hjelpa denne med de svåraste
beräkningar, med alla dessa tusende förenklingar,
förkortningar och ändringar, som beständigt sysselsätta
en verklig praktisk slöjdidkare.
Han vistades således nästan beständigUi
verkstäderna eller på ritkammaren, der han uppgjorde
planer för maskinerier och ritningar för gjuteriets behof.
Det var endast om aftnarne han lemnade dessa
sysselsättningar och öfverlemnade sin själ åt hvilan, hvilket
för lynnen som hans icke är något annat än ombyte
af arbete. Själen behöfver nemligen i vakande
tillståndet ingen hvila, men den behöfver ombyte af
ämnen, eljest tröttnar den eller blir lam af samma orsak
som ett beständigt fortsatt kroppsarbete af samma slag
hindrar i stället att utveckla kroppens krafter. På
samma sätt måste själen röra alla sina lemmar, om ej
de skola förtvina. Han kan ej hvila mera än delvis
— gör han mera, så upphör hon att verka och då
lefver menniskan, vid spelbordet eller bland vänner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
