Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främmande om huru väl de menade med måltiden.
Säkert var också, att både Berndtson och Alexis
mycket djupare kände sig rörda af denna uppmärksamhet,
än om de suttit vid ett bord belastadt med silfver och
kaolinpjeser, och Teodora kände lika litet blygsel
öfver den enkla anrättningen som Emilia tycktes
känna sig mycket stolt öfver de främmandes aptit på
mammas mat.
En stor del af dagen tillbragtes inom den lilla
kammaren och först sent besåg äfven Berndtson det
förfallna bruket, der icke allenast byggnader och
maskinerier vittnade om vanvård, utan der äfven hela
personalen bar uttrycket af denna råa, halfvilda och ändå
falska karakter, som är egen för alla slafvar, de må
kallas frie eller icke.
Detta var också en frukt af det utsugningssystem
som blifvit följdt; man hade tillskapat en
smedperso-nal med alla laster, som beroendet och osäkerheten
kan alstra, men med ett obändigt högmod i förening
med kryperi och list.
De värda mästersvennerna klädde sig således om
söndagarne i frack och stoltserade vid kyrkan med
sin stora tobakspipa i bakfickan och sin
skälskinns-pung i knapphålet. Icke hörde de just på predikan,
ty detta skulle varit bondaktigt, och det fanns
ingenting i naturen som de så djupt föraktade som
”bond-lymlarne”, ett namn som de gerna nyttjade om dessa
jordbrukare, som i sedligt värde och klart vett var
långt öfver dem sjelfve. Detta förakt hindrade likväl
icke att de sålde jern som undansmugglades, när de
kunde. Med ett ord, folket på Malma var ett
för-derfvadt och depraveradt bruksfolk — och något sämre
kan man svårligen skåda i kristenheten, emedan en
sådan massa, då förderfvet smyger sig ditin, icke
allenast består af depraverade individer, utan utgör
en depraverad klass, som strängt skiljer sig från alla
andra och således utvecklar sig framgent i falsk
riktning. Vi se här och der sådant folk och fråga då
vanligen icke hurudan är egaren, utan — hurudan
är inspektoren, ty det är oftast på honom det beror,
om det skall bli ett samfund af raska, oförtrutna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
