Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Om anarkiskmen i allmänhet - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veringar hos dessa anarkismens representanter.
Såsom sådana beröringspunkter kunna nämnas
exempelvis största möjliga decentralisation,
egendoms-gemenskapen, småsamhällenas, kretsens,
associationens, kommunens självständighet, det oupplösliga
sambandet mellan den politiska omgestaltningen och
en djupgående social reform, avskaffandet av den
myntade metallen som betalnings- och bytesmedel,
kyrkan som onödig: den som har behov av
religiös uppbyggelse får själv hålla sig sin präst, statens
doms- och straffrätt o. s. v. Vi slå sålunda fast att
Quidings samhällsåskådning går i anarkismens
tecken. För en individualanarkist är han mer federalist
än anarkist, liksom Tucker och Nieuwenhuis i deras
egenskap av individualanarkister bestrida Krapotkin,
Reclus, Most rätten att nämna sig anarkister,
emedan de äro kommunister resp. socialister. På ett
enda ställe i Slutlikvid med Sverges lag använder
Quiding ordet anarki och då i den gängse
betydelsen av oordning. Quiding har lika litet kallat sig
anarkist som socialist, ehuru hans
samhällsåskådning är både anarkistisk och kommunistisk. Varken
Godwin, Stirner, Tolstoj eller Nietzsche ha kallat
sig anarkister eller sina teorier anarkistiska; men
räknas de icke dess mindre till de anarkistiska
teoretikerna. I sin obekantskap med den grundligare
anarkistiska litteraturen förklarar Alf Ahlberg i sin
skrift om Nietzsche att »intet finns som Nietzsche
så djupt avskyr som formlöshet, oordning,
anarkism». Nietzsche vill också frihet, menar den snälle
hr Ahlberg, men »frihet under ansvar», just vad
anarkismen även vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
