Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 18.
- 19.
- 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18.
Sedan Justitie-Rådet Iserhjelm friat till
Fröken Köhler och fått ja, yttrade han mellan fyra
ögon till Vice Presidenten, sin blifvande svärfar, att
han (Iserhjelm) väl ej kunde skryta med stor
förmögenhet; men deremot medförde han till sin
hustru hvad få nygifte män i våra dagar kunde
berömma sig af: en alldeles obefläckad dygd.
”Jag medger att sådant är ovanligt — svarade
Baron Köhler — men icke lönar det mödan att
göra mycket väsen deraf. Ty om bläcket ej skrifves
upp, så torkar det borrt.”
19.
”Jag bar aldrig spelt vira, jag kan icke spela
vira; men jag har tappat förbannadt på vira,” utlät
sig Vice Presidenten Baron Köhler, med hänsyftning
på sin måg, den olycklige Generalen Baron
Boye, som spelat det spelet högt och med otur.
20.
General Boye träffade en gång en bekant, som
klagade öfver brist på sysslosättning och att tiden
derföre blef honom allt för lång. ”Om du vill lyda
mitt råd, så är den saken lätt hjelpt,” påstod
Generalen. ”Nå hur skall jag då bete mig?” frågade
den andre. ”Bror skall taga lån i Diskonten —
svarade. Baron Boye — ty sedan jag började med
den rörelsen, flyga sex månader för mig så hastigt,
att jag knappt vet hvart de taga vägen.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anekdot/0019.html
