Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade mer än de flesta skapat sig sitt lärarideal efter levande
förebilder. Till dessa hörde ett par lärare från hans egen
skoltid i Uppsala, fram för allt Karl Petter Nordlund, senare
lektor i Gävle och känd som framstående matematikpedagog.
Längre fram stod Sixten v. Friesen som skolorganisatör och
lärare i oupphinnelig glans för hans blick.! I fråga om
undervisning på nederstadiet ansåg han sig ha lärt mycket av sin
hustru, Sofi Hultén, den blivande grundarinnan av
Alm-quistska samskolan.
Skolans arbete är på det hela taget, långt mera än man
vanligen antager, sammanhållet och uppburet av levande
tradition, av en sorts successio apostolica — denna sanning
framhölls ofta av Almquist, som under allt reformarbete aldrig
förlorade den ur sikte.
Det nu skildrade starka pedagogiska intresset gällde
huvudsakligen undervisningen såsom konst. Slutligen kom likväl den
stund, då man frågade sig: "kan det ej inträffa, att läraren,
även med den högsta undervisningskonst, icke vinner
tillfredsställande resultat? Ja kan det inte rent av hända, att det
resultat han tyckes vinna, i grunden är ett sken?" Men, om så
var fallet, måste felet ligga inte hos läraren, utan i det
förelagda lärostoffet. Detta var kanske ofta sådant, att barnet
på ett visst åldersstadium icke kunde verkligt tillägna sig det.
Därmed var man då inne på frågan om läroböcker, kurser
och läroplaner, och här var det en nyvaknad kritik, stödd på
erfarenhetsstudier i barnpsykologi, med skärpa satte in. Det
allmänna pedagogiska intresset omvandlades till reformrörelse.
Denna pedagogiska reformrörelse fick ökad kraft och bredd
därigenom, att den flöt samman med flera andra
tidsströmningar. Bland dessa är att märka dels den allmänna
reformiver, som var 8o-talets särmärke, dels inverkan från
grundt-vigianska åskådningar, förmedlad genom danska och norska
föreläsare, framför allt genom Björnson; vidare en strömning
av helt annat slag, härstammande från naturvetenskapens
uppsving samt från den samtida litteraturens strävan efter
sanning och verklighet. Av de på många håll ganska mörkt pessi-
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
