Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bliva i hög grad formellt bildande, ty vad kan vara mer
förståndsutvecklande än dessa ständiga jämförelser mellan allt
mer och mer mångsidiga iakttagelser, detta särskiljande av
det gamla och det nya, det bättre och det sämre? — Är
verkligen jämförelsen mellan t. ex. förenade och självständiga
pronomina så mycket mer förstånds redande, så mycket mer
befrämjande för sann grundlighet?
Månne icke en sådan undervisning skulle med förakt kunna
tillbakavisa beskyllningarna för att "upphetsa fantasien",
"förslappa barnen genom för mycken estetisk njutning", "låta dem
ha allt för roligt", "plocka ut det romantiska", m. fi. bittra
förebråelser, som man ständigt hör utslungas mot
berättelsemetoden? Vi för vår del tro till och med, att den skulle för^
svara epitetet "grundlighet" bättre än den nu gängse metoden
med alla dess lösryckta förklaringar och utläggningar.
Men man må icke tro, att det ideala elementet i historien
behöver bliva lidande, därför att man skarpt betonar det
realistiska. Det förra är dock huvudsak, och att vi i det
ovanstående mest framhållit det senare, beror uteslutande därpå,
att det i vår tanke hittills blivit alldeles förbisett.
Historieundervisningens båda mål äro lyckligtvis av den art, att de
vinnas genom samma medel. En torr och abstrakt
framställning främjar lika litet det ena som det andra: den kan varken
gripa känslan, uppfostra viljan eller giva en verklig kunskap
om det historiska livet, då däremot åskådlighet är det
gemensamma livsvillkoret för en real och en ideell
historieundervisning.
Att denna egenskap i endast ringa grad förefinnes i vår
nuvarande undervisning, hava vi förut sökt visa, och detta
beror säkerligen i ej ringa grad på beskaffenheten av de nu
brukliga läroböckerna i historia. Ty mellan läroboken och
metoden äger en växelverkan rum. Om man å ena sidan kan
säga, att läroböckerna i allmänhet äro, vad de enligt
lärobokskommitténs betänkande böra vara — ett adekvat uttryck för
metoden — så kan man å andra sidan påstå, att denna i hög
grad modifieras av läroböckerna och att en förtjänst eller
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
