Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi till stor del behålla krönikornas berättelser men bestämt
förklara, att den kunskap, som härigenom meddelas,
huvudsakligen har värde från kulturens ståndpunkt.
Naturligtvis måste man även vid urvalet av berättelser och
anekdoter taga hänsyn till vad som är vetenskapligt bevisat
eller också vederlagt. Det kan nämligen finnas historiska
skildringar och historiska anekdoter, som bevisligen äro uppkomna
genom missförstånd. Om en historisk anekdot icke är sann,
bör den åtminstone vara sådan, att man kan säga, att den är
"väl funnen". Men är den däremot "illa funnen", d. v. s. icke
karaktäristisk utan missledande, då får man kasta bort den,
om den än skulle vara roande och ha blivit oss kär genom
traditionens makt. Man säger ju, att det bekanta yttrandet,
som tillskrives Luther på riksdagen i Worms: "Här står jag
och kan icke annat; Gud hjälpe mig, amen", icke är historiskt.
Det må nu så vara, men om detta yttrande riktigt uttrycker
Luthers sinnesstämning vid detta tillfälle, då ha vi rättighet
att behålla det. Kan det däremot bevisas, att Luthers
stämning vid riksdagen i Worms var en helt annan än den som
uttryckes av de berömda orden, att han t. ex. var uppfylld
av tvekan och missmod, i så fall har man icke rätt att behålla
anekdoten.
En annan svårighet, som möter, när man vill uppfylla de
krav, som böra ställas på en modern historieundervisning, är
den förut omtalade relativiteten i sättet att bedöma de
historiska personligheterna, vilken åter beror på att vi kommit till
insikt om olika tiders olika etiska måttstock. Barnen hava
ju mycket absoluta rättsbegrepp. För dem gäller, att det ena
är rätt och det andra är orätt utan prut och jämkning. På sin
höjd kan man få dem att förstå en relativitet i så breda och
grova drag, som att ett visst brott kan ursäktas, när
gärningsmannen är hedning, men icke när han är kristen. Man kan
få dem att förstå, att vikingarnas grymheter på deras
ståndpunkt voro ursäktliga, men man kan icke få dem till att efter
vartannat göra rättvisa åt korsfarares, muhammedaners,
renässansmänniskors, hugenotters, jesuiters, revolutionsmäns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
