- Project Runeberg -  Uppsatser, essayer, minnesteckningar, tal /
227

(1933) [MARC] Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äro mord, äktenskapsbrott, stöld, lögn och avund företeelser,
som försvunnit ur världen, eller äro de mindre
fördärvbringan-de för samhälle och individer nu, än de voro på Hammurabis
och Moses tid? Kanske kunde lärarna förr frestas att invagga
sig i föreställningen, att de tio budens till synes så enkla och
axiomatiska krav icke behövde synnerligen understrykas i
skolan — barnet hade naturligtvis fått dem inskärpta i hemmet.
Denna illusion torde nu vara skingrad hos erfarna barnalärare.
Mari kan èj undgå att göra den iakttagelsen, att den grund till
moralisk uppfostran, som lägges i hemmen, blivit svagare.
Förr hade barnen, när de inträtt i skolåldern, vanligen klart
för sig, att lögn och stöld hörde till de grova felen, "synderna",
och voro skarpt artskilda från oskyldigare förseelser,
självsvåld, slarv o. d. De visste också, att tillgrepp av annans
egendom var något som medförde vanära, icke blott för dem själva
utan även för hemmet. Numera tyckas barnen ofta icke ha
något medvetande om nämnda artskillnad, utan anse alla sina
felsteg lika naturliga och ursäktliga. Därför har skolans
uppgift härvidlag blivit så mycket mer maktpåliggande.

Och vilka erfarenheter möta oss icke ute i livet? Även den
som fullständigt resignerat inför det faktum, att flertalet
moderna människor låta sina handlingar bestämmas mer av
praktiska än av ideella hänsyn och att ridderlighet är en utdöende
egenskap, kan dock icke utan en hemsk känsla av sjunkande
kultur uppleva, att man ofta blir besviken i de fall, där man
av nästan ingenting annat väntar än sannfärdighet eller rätt
och slätt redbarhet. Även här vacklar grunden, utsuddas
gränserna.

En anmärkning, som ofta framställes mot dekalogen, går ut
på att den icke kan betraktas som fullgiltigt uttryck för
kristen sedelära, något som vi endast ha att söka i Jesu
bergspredikan. Naturligtvis är det sant, att dekalogen som sedelära
är ofullständig och att den icke innehåller något om sådana
kristliga huvudstycken som Guds faderskap, bönen, den
förlåtande kärleken. Sådana element av den kristna
världsåskådningen bör barnet ha lärt känna före dekalogen, allra helst

227

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annaupps/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free