Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Danmarks enda landfasta gräns, så nära stråkvägen till
kontinenten, låg också så lämpligt till för att bli en
mötesplats för män och kvinnor från de andra nordiska länderna,
som intresserade sig för folkbildningens sak. Ofta har det
hänt, att vetenskapsmän, författare, upptäcktsresande ha vikit
av vägen för att gästa den berömda högskolan och där hålla
föredrag för ungdomen.
Denna livaktighet och ständiga omsättning av intressen var
riktigt i Schrøders smak. Han hade ett starkt’ behov av att
knyta förbindelser med människor från olika livsområden och
olika arbetsfält och därigenom förvärva nya vänner åt
folkhögskolan. Han var ytterst angelägen om att folkhögskolan
icke skulle stå avsides som en kuriös utväxt på den andliga
bildningen, utan att den skulle få en aktad och erkänd plats
bland nationens viktiga och nödvändiga institutioner; och han
tyckte om att känna, att alla farleder voro öppna mellan
folkhögskolan och folkets andra livsområden. Därför gladde det
honom, att myndigheterna på sista tiden började skänka
folkhögskolan allt mer erkännande, vilket bland annat yttrade sig
däri, att äverf folketingsmän kommo på besök till Askov.
Ludvig Schrøder var också den rätte att åstadkomma
sådana förbindelser, ty han hade ovanligt mångsidiga intressen.
För folkets ekonomiska utveckling hyste han en varm nitälskan,
och särskilt tog han ivrigt del i "Hedeselskabets"
framgångsrika arbete med att förvandla Jutlands hedar till skog eller
odlad mark. För att bland folket sprida kunskap om de olika
näringarna, deras villkor och dess historia skrev han det lilla
arbetet "Danmarks Hjælpekilder og Næringsveje". Vid det
privata nordiska skolmötet på Hankø 1901 höll han om ämnet: "Er
det önskeligt at vort erhvervslivs historie bliver fortalt i
skolerne?" ett föredrag, som återfinnes i Verdandi (1901, sid. 265).
Med alla sina praktiska intressen var han en djupt religiös,
kontemplativ natur, inte utan en stark dragning till mystik
och poesi — annars hade han ju icke heller kunnat vara den
äkta grundtvigian som han var. Dante var hans
älsklingsförfattare, och Selma Lagerlöf var hans sista stora kärlek i
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
