Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dandi.1 Vart han kom, tog han reda på ledande
personligheter och författare på skolväsendets område, och synbarligen
var det hans önskan att så mycket som möjligt stimulera
svenska lärare och lärarinnor till dylika studieresor och att
i allmänhet följa med den pedagogiska utvecklingen i
utlandet. Vad som intresserade honom själv, var ej så mycket
förhållandet mellan ett folks karaktärsegendomlighet och dess
undervisningsväsen som icke snarare det nya i teori eller
organisation, som på det ena eller andra stället höll på att växa
fram och som möjligen kunde bli av betydelse för den svenska
skolan! I sina reseanteckningar från Förenta Staterna 1893
nämner han t. ex. med stort intresse den nya rörelsen för
"childstudy", som där blomstrat upp under ledning av prof.
Stanley Hall och andra vetenskapliga pedagoger. I Jena gjorde
han längre uppehåll och slöt nära bekantskap med den
berömde professor Rein.
För den vänkrets av samarbetande framstegsvänliga lärare
och lärarinnor, som dr Lagerstedt tillhörde, kom han att
utgöra den förnämsta länken med det egentliga utlandet, under
det flertalet av de andra hade inskränkt sina pedagogiska
studier till våra skandinaviska grannland. Han var så att säga
kretsens utrikesminister.
Trots sina starka internationella intressen fann han tid att
ingående sysselsätta sig med den svenska pedagogikens
historia, och på detta ditintills ganska obearbetade fält torde han
kunna betraktas som verklig forskare. År 1903 gav han ut
sin mycket använda lilla bok Svenska undervisningsväsendets
historia.
Under sina resor hade han fått blicken skärpt för en brist
i Sveriges undervisningsväsen: den att det vid våra
universitet och högskolor icke fanns någon professur i pedagogik,
under det att lärostolar i detta ämne förekommo i de allra
flesta europeiska länder — t. o. m. i Balkanstaterna — i
Förenta Staterna och även i Chile, Peru och Japan. Denna brist
1 Verdandi 1890, 1893, 1894, 1897, 1901.
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
