Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af menniskofot, hvadan också särskilda steg voro anbragta
framför tempeldörren, hvilket man ännu kan se på
Her-kulestemplet i Pompeji, hvarjemte det i Miinchen hlifvit
eftergjordt i uppgången till det i Jonisk stil anlagda
Glyp-totheket eller skulptursamlingsbyggnaden. Måhända utgör
detta trappformiga underlag ett minne af den i Orienten
vanliga terrassbyggnaden, hvilken Grekerna sålunda låtit
nedsjunka till livad han hör vara, nemligen en hasis för
det egentliga gudahuset. — Men det Grekiska templet
karakteriseras främst såsom pelarbyggnad. Pelarne kunde
antingen bilda en s. k. prostylos eller portik på templets
fram- och baksida, eller, hvilket var det vanligaste, gingo
de i enkla eller dubbla rader rundtomkring cellan,
uppbärande taket. Bjelklag med taksparrar och bjelkändar,
hvilka, då byggnaden alltid var af sten, naturligen blott
kunde föreställas framspringa öfver och hvila på denna
pelarställning, fingo sin särskilda dekorering och blefvo de
arkitektoniska delar, som man kallar arkitrav, fris och
gesims eller list. — Derofvan kom det svagt sluttande taket,
som på templets korta sidor bildade gafvelfälten, i hvilka
man, om man så vill, kan se en efterklang efter den i
Orienten vanliga pyramidformen. Inne i cellan, som, då
väggarne ej egde några fönster, förmodligen fick sitt ljus
från taket, stod gudens bild; men då templet var större
och gudabilden ansenligare, försvann äfven taket till en
del. Cellan delades nemligen genom en dubbel pelarrad
i trenne skepp, af hvilka det mellersta låg under öppen
himmel, och taket öfver sidoskeppen uppbars af en mindre
pelarställning, hvilande ofvanpå den förstnämnda, såsom
man ännu kan se i det enda från forntiden bibehållna
exemplet af ett sådant s. k. hypæthraltempel, nemligen
det mellersta, åt Poseidon helgade templet af de tre,
hvika ännu qvarstå i den tysta ödemarken kring Pæsturn
vid medelhafvets strand, söder om Neapel. — Af allt
detta synes klart, att det Grekiska templet ej som våra
kyrkor var beräknadt på en gudstjenst inom tempelmurarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
