Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den antika konsten i Rom.
Sedan vi förra gången i kortliet betraktat
Grekernas konst, skola vi nu kasta en blick på Rom.
Såsom vi veta, bade detta så mäktiga verldsvälde uppstått
från en ringa början, och småningom hade Rom
under-kufvat alla stammar, som bodde rundt omkring den
uppblomstrande staden, både Latinska och Etruskiska.
Liksom en i kraft tillväxande hvirfvelvind grep det allt
mera omkring sig, omfattade snart hela Italien och
utvidgade sedan med följdriktighet sitt herravälde öfver
hela den då kända verlden. Ar 146 f. Chr. eröfrades
Grekland, och från denna tid hafva vi att räkna
sånggudinnornas nya burskap vid Tiberns stränder. Men då
uppstår den frågan: huru skulle dessa Olympens lätta
döttrar finna sig i skilsmessan från Helicon och Paruassus,
hvilka dock aldrig kunde fullt ersättas af de sju kullarne,
huru beryktade än dessa voro äfven i forna tider? Hvad
skulle konstens öde bli, sedan Grekland var fallet?
För-att besvara denna fråga, vilja vi se till, hvad det var,
som utmärkte den Romerske folkanden och skilde den
från den Grekiske. Båda folken, ehuru beslägtade med
hvarandra och sprungna ur samma rot, voro dock så olika,
att man nästan kan hetrakta dem som rena motsatser, det
ena mot det andra. Vill man med ett ord beteckna
skil-naden dem emellan, så är denna densamma som mellan
poesi och prosa. Grekerna voro inbillningskraftens,
konstens folk; Romarne voro det praktiska sinnets, statens
män. Deraf kom äfven den olika makt de utöfvade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
