Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. I. Goda utsigter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke nödiga förbättrings- och utvidgningsåtgärder, utan institutets
vara eller icke vara.
Mig synes, att det syfte, som gifvit upphof åt
arbetareinstitutet, kan i vissa väsentliga hänseenden jämföras med
folkhögskoleidén. Staten kan visserligen stadga obligatorisk
folkundervisning, men jag betviflar högeligen, att någon ännu skulle
tilltro sig att tillstyrka ett lagbud, hvarigenom man ginge att
framtvinga regelbundet skolbesök ända intill konfirmationsåldern.
Flerfaldiga förhållanden nödga lagstiftaren att nöja sig med ett
ringare resultat af folkskoleundervisningen, än denna under
förutsättning af mera regelbunden och något längre skolgång i
sjelfva verket skulle kunna lemna. Dessa förhållanden hafva
framkallat den tanke, som våra folkhögskolor söka att förverkliga,
nämligen att förfullständiga den knapphändiga
undervisningskurs, som folkskolan i allmänhet måste inskränka sig till genom
en undervisning, som dels i allmänna, skolmässiga former, dels
i föreläsningarnas form vänder sig till något äldre lärjungar,
hvilkas omdöme under och genom praktisk yrkesverksamhet
redan mera mognat. Denna tanke, som stått sitt prof vid våra för
landsbygden afsedda folkhögskolor, synes mig väl värd att
tillämpas äfven i städerna med de modifikationer, som
industriarbetarnes och stadslifvets särskilda förhållanden påkalla. Och
den synes mig vara den redan af erfarenheten sanktionerade
grundtanke, som gifvit upphof åt arbetareinstitutet i Stockholm.
Jag torde icke mycket misstaga mig, om jag vågar
förutsätta att en liknande uppfattning varit bestämmande för Kongl.
Maj:t, då Kongl. Maj:t för kort tid sedan åt arbetareinstitutet
beviljade ett understöd af fem tusen (5,000) kronor, och om jag
ej misstager mig härutinnan, så är det blott en fortsatt
tillämpning af de hittils allmänt gällande vilkoren för
folkhögskolornas ekonomi, som jag i fråga sätter, när jag anhåller, att herrar
stadsfullmäktige täcktes bevilja ett understöd åt
arbetareinstitutet. Ty folkhögskolorna upprätthållas dels genom statsbidrag,
för år 18S0 uppgående till femtio tusen sex hundra (50.600) kr.
för sammanlagdt 25 skolor, dels genom bidrag af landstingen,
dels genom enskild subskription, dels genom lärjungeafgifter.
Slutligen, och då man vid nya företag vid första
tillämpningen af nya idéer gerna spörjer efter personliga garantier,
anser jag mig böra nämna, att:
professor Hugo Gyldén är arbetareinstitutets inspektor,
samt att dess styrelse består af d:r A. Nyström (föreståndare),
professor G. R. Dahlander, boktryckaren I. Hæggström,
ingeniören E. Faustman, målaremästaren J. Håkansson,
skomakaremästaren C. Westerlund samt jernarbetaren O. Larsson.
I öfrigt tillåter jag mig att dels bifoga ’Årsberättelse
öfver institutets verksamhet 1880—1881’, dels upplysa, att en för
nu löpande arbetsår uppgjord stat visserligen slutar med en
summa af blott 10,000 kr., men att detta förklaras deraf att
institutets n. v. lokal i följd af en ren tillfällighet erhållits för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
