Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II. Anfall och strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d:r Nyström återtager sin förra plats i institutet.» (Allmänna
rop af Ja, bra, några få nej!)
Skomakaren J. O. Östling uttalade sin förhoppning om, att
hr Forssell nu väckt den sofvande björnen och väckt honom
riktigt. Detta kunde lämpligen visa sig deri, att arbetarne sjelfve
underhölle sitt institut.
Skomakaren J. Friberg uttalade sitt ogillande af den
folkbildning, till hvilken grunden lades i folkskolan. Jemförde de
svenska förhållandena i detta hänseende med dem i Frankrike,
som till undervisningsminister hade ateisten Paul Bert, och i
Belgien, hvarest skolan vore fullständigt skild från kyrkan, samt
instämde i hr Nilssons resolutionsförslag.
Snickaren J. A. Fjällbäck omtalade, att han, under den korta
tid han gick i folkskolan, väl fick veta mycket om israeliternas
tåg genom Röda hafvet och hur det gick med Farao, men intet
om hvad han behöfde känna för att rätt lefva här på jorden.
Skolan borde skiljas från kyrkan. Barnens föräldrar vore de,
som skulle tillsätta lärare och skolråd.
Hr Forssells anfall vore egentligen ej riktadt mot d:r N.
eller mot arbetareinstitutet, utan mot den Posseska ministèren,
som beviljat ett anslag af 5,000 kr. åt institutet utan att fråga
vissa herrar, om den fick lof dertill.
Arbetarne kunde sjelfva väl underhålla sitt institut, om
de sparade in de fem millioner, som de skänka bort åt
bränvinsbolagen, ja, de skulle godt kunna upprätta och underhålla 10
institut med dessa sparpenningar.
Hr J. Svensson framhöll såsom en motsägelse i hr Forssells
anförande hos stadsfullmäktige, att han ena ögonblicket skildrar
positivismen såsom ett motstycke till medeltidens presthierarki
och ögonblicket derefter säger: Hvad positivismen sår, skall
skördas af anarkien. Hade väl historien att förete exempel på anarki
i en presthierarki? Tal:n framstälde härefter å nyo sitt yrkande
på, att mötet måtte uttala sin tacksamhet mot den nu varande
reg:n. Blefve denna störtad och en ny satt i stället, då torde
det, sade tal:n, utan tvifvel komma att dröja mycket länge
innan arbetarne få skäl att uttala sin tillfredsställelse med en
regeringshandling.
Typografen S. Linge ville uttala ett tack till hr Forssell
för att han gifvit mötet anledning att öfverlägga om den så
vigtiga frågan, hvad slags kunskap arbetarne behöfva för att de
skola blifva nyttiga menniskor.
Motståndet mot arbetareinstitutet härflöte ytterst af
maktinnehafvarnes fruktan för att nödgas dela med sig af det
öfverflöd af makt de nu egde. De resonnerade ungefär så: Om
folket finge upplysning, hvad skulle vi då regera öfver? Det skulle
ju kunna regera sig sjelft! (Bra!)
Det vore arbetarnes pligt att tacka d:r N. för hvad han
faktiskt gjort för deras väl, och de borde uttala sin vilja, att
institutet måtte fortfarande bestå som hittills.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
