Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
demokrati till motståndare, vilket naturligtvis
underlättade deras kamp. Efter generalsträjken stod
Barcelona ännu ett års tid under belägringstillstånd, och
krigsrätterna fungerade oavbrutet.
Kamraternas värksamhet avstannade emellertid icke
härför. Strax efteråt slog den anarkistiska rörelsen ut
i full blom. 1903 blev "Tierra y Liberdad" daglig och
utom denna existerade det ytterligare 3 revyer och c:a
20 veckotidningar — i ett land av 18 millioner
invånare, varav inemot hälvten äro analfabeter. Den
anarkistiska idén slog djupa rötter bland folket. Det
finns få arbetare, som döpa sina barn, de ge dem
vanligen anarkistiska namn såsom Aracio, Anarquia,
Libero, Redencion etc. etc. de fira anarkistiska
högtider finom arbetarföreningarna. Solidaritetsandan är
utomordentligt stor. En socialdemokraterna mycket
nära stående skriftställare Praxedes Zancuda skriver i
sin bok El Obrero en Espana, att vid denna tid kan
man utan överdrift säga, att c:a 400,000 arbetare i
Spanien stå mer eller mindre under anarkisternas
inflytande, om de också icke äro direkta anarkister. Den
största omfattning rörelsen fått är i Katalonien
(Barcelona), Andalusien (Sydspanien) i Corunja (Galicien)
samt i Cartagena.
Efter Alfons XIII:s värkliga regeringstillträde
inträdde åter en stark reaktion. Alfons valde åt sig de
allra reaktionäraste ministrar och fann slutligen i Maura
en värdig efterföljare till Canovas del Castillo. Även
Maura ville ha sitt lilla Montjuich och tillfälle därtill
yppade sig genom tilldragelserna i Alcala Valle
(Andalusien). I aug. 1903 sträjkade lantarbetarne därstädes.
Borgargardet sköt på de fredligt demonstrerande och
dödade några arbetare. Invånarne vände sig nu i sin
förbittring mot gendarmerna, dessa blevo avväpnade
och flera av dem stupade för sina egna vapen. Nästa
dag ryckte ett regemente soldater in i byn. C:a 100
personer, män, kvinnor och åldringar häktades, alla
gräsligheterna från Montjuich upprepades och nu hände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
