Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Jag kunde ej alldeles förneka, att hans förmodan
innebar någon sanning.
"Jag kan trösta dig med att vi snart få sjöväg
ända fram till brukstrappan. Bara vi komma till Fryks*
ände, så sörjer Ola för den saken."
"Fryksände", upprepade jag, tagande hans ord för
skämt. "Nog hafva vi gått ett försvarligt stycke väg,
men så långt som rätt öfver Sverige bort till Fryken
hafva vi väl ändå ej hunnit."
"Ha, ha, ha," skrattade Ola. "Nej, ser herrn,
Fryksände har jag kallat torpet, som jag tagit upp åt
mig här borta vid sjön. Herrarne på bruket ha sagt,
att det är rakt galet att kalla stugan så; men jag tycker
det namnet kan vara så godt som ett annat och bättre
med. Jag är född i Fryksände, ser herrn, och nu
tycker jag, att stugan liksom påminner om hemtrakten.
Snart syntes en ljusning i skogen, och om en stund
voro vi framme vid Olas stuga, som, för att begagna
ett vanligt uttryck, tycktes mig likna en oas i öknen.
Allt, så inom som utom, var trefligt och putsadt, och
en väl lagd stenmur omslöt den rödda platsen.
Vi utsträckte oss på den mjuka gräsmattan under
några skuggande björkar, medan vi väntade på Ola,
som skulle ro oss öfver sjön, men förut hade några
småbestyr att verkställa.
"Här har Ola bott nu snart i tjugu år," sade
inspektören, "och både skogen och platsen häromkring
visa, att han gjort skäl för sig. Hans styrka har
skaffat honom respekt också hos dem, som ej taga det så
noga med skogs- och jagtlag. Har du hört talas om
något af de äfventyr, han hade under den första tidén,
han vistades här i Norrland?"
Det hacle jag ej, och af den orsaken lyssnade jag
med största uppmärksamhet på min väns enkla
berättelse om ett par tilldragelser, i hvilka Ola var hjelten.
"Ola och jag," så började han, "kommo hit till
Norrland på samma gång. Jag skulle som elev på ett
bruk, och han hugga skog och drifva timmer. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
