Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke i denne gosse, hvars uppfostran var
anförtrodd åt henne, få se en ny upplaga af den
liderlige Ek.
En tid efteråt skulle Alma fira sin tolfte
födelsedag. Tant Maria visste, att hon bjudit
Gustaf, och beredde sig på en hårdnackad kamp
för att hålla honom hemma. Så mycket större
blef hennes förvåning, då Gustaf icke alls visade
någon lust att gå och slutligen till och med
hittade på en ursäkt för att slippa ifrån det.
Först nu lade hon märke till, att han på senare
tiden sett ovanligt nedslagen ut. Han hade blifvit
mera tystlåten och fallen för ensamhet än
någonsin. Hvad hade händt?
Det var ett af dessa missförstånd, som äro så
vanliga i kärleken, och för hvilka äfven en
tretton-årig älskare icke alltid är förskonad. Alma hade
helt oförsigtigt och utan tanke på, att hon gjorde
någonting orätt omtalat Gustafs framtidsplaner
för sina väninnor och dessa åter för sina
bekanta bland skolgossarne. Och så kommo
dessa vackra dikter, dessa hans själs ömtåliga
barn tillbaks till Gustaf, sedan de gjort en
rundresa i den kalla, hårdhändta, osympatiska verlden.
Och hvad de nu föreföllo honom löjliga, vanstälda,
orimliga! Det var olidligt att återse dem så. Och
kamraternas spefulla frågor sen: skall du bli amiral
du? — Hvarför har du inte redan rymt? —
Gustaf hade här råkat pä naturer, som voro vida
mer kritiskt anlagda än Alma. Han led grymt.
Fantasiens vinghäst stegrade sig ursinnigt under
det sunda, praktiska förståndets piskrapp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
