Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungdomssynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ynglingarne stark matlust och behof af
dryckesvaror. De förde hög diet, men hade ännu icke
någon fallenhet för att öfver höfvan berusa sig.
Gustaf var i synnerhet måttlig. Han hade vant
sig att vid hvarje lockelse till öfverdrift, hvarje
förhastadt steg tänka på Alma. Han hade ännu
— trots allt — icke uppgifvit hoppet att få ega
henne. Den sköna drömmen från i sommar,
drömmen om ett hem, der hon skulle vara den
allt lifgifvande och värmande solstrålen, trängde
sig ännu tid efter annan in i hans tankar. Almas
bild var hans samvete, hvilket bevarade honom
från förnedring så i det ena som det andra
af-seendet.
Det första landskapet kom med nationssexa
och bålar. Och man drack brorskål med så många
äldre landsmän, både sådane, som man mindes
från skolan och ännu äldre, som man aldrig sett.
Och ärevördige gråhårsmän höllo tal. De
vände sig särskildt till sina nyuppkomne
landsmän och uppmanade till arbetssamhet och rena
seder. De utvecklade, hur den »akademiska
friheten» rätt skulle brukas. Det var så många
stora och ädla tankar, åt hvilka de gåfvo uttryck
i väl lagda ord, så stora, att en stackars yngling,
som endast hade sina lidelser, icke kunde annat
än känna sig rätt eländig och usel, icke kunde
annat än förbittras öfver deras fordringar. Gustaf
hade en känsla, som om Gregorius den sjunde stått
upp och anbefalt ett nytt celibat. De talte till
de unge som om de unge varit gubbar! Gustaf
ville lefva kyskt, men han tålde icke att höra
Ungdom ssynd.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
