- Project Runeberg -  Under Furor och Palmer /
8

(1916) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I kapitlet - Maningsord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till reseutgifterna hafva äfven uppmuntrat och skjutit på. Gud
har intet hinder lagt i vägen, utan allt har pekat däråt, att jag
skulle få fara och beslutet är fattadt och resan planlagd.

Blott den ändringen kanske inträffar, att min resa inte blir
så lång, emedan vi resa flera än först tänkt var. Det att min
hustru beslöt sig för att följa med, synes hafva fallit eder alla
i smaken och den fruktan som hon hade för färden och de
härvarande barnens välfärd, har utbytts mot stor glädje öfver att hon
får följa med, i ej ringa mån beroende därpå, att alla som talat
med henne om färden, hafva uttryckt sig i favör af densamma.
Hennes hälsa behöfver väl denna förstärkning. För skäl, som I
alla lätt förstån, är det omöjligt att taga med mer än ett af
barnen och får då den följa som för hälsans skull bäst behöfver det.
De andra två lämna vi här hemma åt Guds ledning och i eder vård.

Tre månader är en kort tid. Mycket kan dock hända under
den. Jag känner det som att det är temligen säkert, att inte alla
som varit här i kyrkan i dag någonsin komma hit på en gång igen.
Om det är jag eller någon af de mina som skall saknas eller någon
annan, det kan igen med visshet säga nu. Någon af oss blir borta.

Maningsord.



Jag har äfven tänkt på, att detta möjligen är min sista
predikan. Säkerligen känna äfven många af eder det som om denna
vore en synnerligt allvarlig stund. Frågan kommer då att bli,
hvad skall jag säga till eder, om det är sista gången jag
predikar i Bethaniakyrkan? Jag har allvarligt tänkt på saken
från denna synpunkt många gånger förr, liksom nu; men inte
kommit till något annat resultat än det, att jag har intet annat
att säga i dag, än det som jag sökt med Guds nåd att på ett eller
annat sätt få fram i hvarje predikan. "O, att I i dag villen höra
Herrens röst, att I villen tro på Gud och den han sändt, Jesus
Kristus!" Jag hoppas, äfven, att I hafven känt och kännen, att
det är eder och inte det som är edert, som jag i min pastorala
verksamhet här velat åt. Se Guds Lam som borttager världens
synd. Herren hålle oss vakande och redo både borta och hemma!
Han låte oss glade och tacksamme efter resan få återvända till
vårt kära Bethania och Lindsborg!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free