Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XVIII kapitlet
- En titt till Fryksände och Torshyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En titt till Fryksände och Torshyttan.
Det var vår mening att företaga grundliga färder i dessa
landsändar, ty min hustru önskade se sin faders hem i
Fryksände och ville äfven hälsa på i Torshyttan, där han som ung
i många år arbetade som spiksmed. Det skulle dock ske på det
sista strax före vår hemresa, ty vi skulle gömma det bästa till
sist. Så kom kriget och skrämde hem oss och resan blef
tillsammans med många andra ogjord.
Det var med rörda känslor vi reste genom denna trakt, ty
det var här som Lindsborgnybygget hade sina rötter. I
grafvårdarna häromkring hvila förfäderna till Lindsborgs
grundläggare och bida uppståndelsens morgon. Det var här som Olof
Olsson hade sitt hem och hvarest han af sin fromma moder
lärde sig att med barnaförtröstan se upp till bergen hvarifrån
vår hjälp kommer. Det var äfven här som han sedermera som
ung pastor lärde sig att ömma för medmänniskornas såväl
timliga som andliga värlfärd, hvilket dref honom att lämna
fädernejorden med allt som för den känslige unge mannen var dyrt
och kärt och begifva sig ut till det underliga landet i väster.
Efter Kil fara vi förbi Grums, Värmlandsbro och Säffle
och i hopp om att om en kort tid få hälsa på biskopen i Karlstad,
den som lik ingen annan har det unga Sveriges öra, fara vi förbi
denna stad ned genom Dalsland mot det gamla och efterlängtade
Löddöse eller Göteborg. I dessa landsändar hade torkan varit
svårast. I nästan hela Dalsland betade man i juli kreaturen
på sädesåkrarna. Allt grönt var uppbrändt af hettan.
Skymtar af Vänern gladde oss nu och då. Kinnekulle
skymtade fram i fjärran och Halle- och Hunneberg höjde sina
hjässor majestätiskt nära intill. Trollhättan fingo vi inte
denna gång se i all sin prakt, men som det förunnades oss
något senare så omnämnes färden uppför dessa fall i annat
sammanhang. Grofva elektriska ledningar utefter järnvägen visa
oss huru Göteborg tillgodogör sig den kraft som frambringas
af de utomordentliga vattenfallen vid Vänerns utlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0100.html
