- Project Runeberg -  Under Furor och Palmer /
120

(1916) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI kapitlet - Kyrkosång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tyskarna tagit, utan Åland, och detta lugnade oss något litet.
Intetdera var sant.

Jag skulle nu i Nohlens och Flobergs sällskap fara till
Moskwa, Ryssland, men när jag fick se Stockholmstidningarna i
Herrljunga stod där att trafiken emellan Sverige och Ryssland var
afbruten. "Nu", tänkte jag, "är det väl kanske bäst att packa
sig härifrån, ty ingen vet hvarthän det här kan bära." Nohlen
var af samma åsikt och hädanefter planlade vi om att komma
hem.

Blott en söndag till stannade vi i hemlandet och den
tillbringade jag i Bitterna, och nästa söndag gungade vi på Nordsjöns
oroliga vågor och hade redan sagt farväl till våra fäders land.

Vi hafva ju sett Sveriges folk på gudstjänst några gånger och
på olika platser. Där finnas ännu många som fröjdas i Herrens
gårdar och som sätta själens välfärd framom njutningar och
nöjen. Men det finnes nog allt för många, som inte bry sig om
söndagen som gudstjänstdag, och till vår stora sorg, så hörde vi
sådana som funno det en börda och en plåga att behöfva besöka
Guds hus. Äro de sådana som å dragande kall besöka kyrkan,
hvad kan man då tänka sig att de skola vara som inte å
ämbetets vägnar nödgas gå dit. Sällt det folk som förstår
jubelklangen.

Kyrkosång.



Jag vågar ju inte fälla något omdöme om kyrkosång, men
hittills har jag inte varit i en enda kyrka, där församlingen
sjungit så bra som i Lindsborg, och jag har i min välmening
och enfald rätt ofta klagat på min kära församling för att man
inte så allmänt och kraftigt sjunger. Jag lofvar inte att
upphöra med denna uppmaning, utan bara vill till vår uppmuntran
säga, att om vi än sjunga dåligt så sjunga vi bättre än de göra
på många ställen i själfva det gamla präktiga Sverige. Skada
dock att vi inte kunna komma därhän, att vi sjunga psalmerna
rytmiskt. Jag har hört rytmisk psalmsång här, och den tyckte
jag om. I Lindsborg borde det utan svårighet låta sig göra att
inöfva detta slag af psalmsång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free