Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII kapitlet - De billiga järnvägsresorna i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullt god nog. Vi hade första klass äfven, men jag är viss på att
herrskapet skall bli fullt belåtet med andra klass." Det var ju
klart att jag köpte andra klass, som inte kostade stort mer än
hälften så mycket, och vi voro fullt belåtna. Men säg, skulle
något sådant kunna hända i Amerika? Då jag uttryckte min
förvåning öfver sådan ärlighet ett par gånger, fick jag till svar:
"Är det inte det minsta man kan fordra af en person, att han
skall vara ärlig? Äro ni inte ärliga i Amerika?" Vid ett
annat tillfälle frågade jag konduktören, om det lät sig göra att få
stiga af utmed banan och hälsa på en god vän ett par dagar och
sedan fortsätta på samma biljett. Jag klargjorde min sak så
godt jag förmådde och fick af konduktören följande svar: "Jo
visst går det an att få stiga af för några dagar och sedan
fortsätta på samma biljett. Den person som herrskapet önskar att
träffa kanske inte är hemma och därför vill jag råda, att när
vi nu strax stanna i Hallsberg fyra minuter, herrn stiger af och
sänder telegram till personen I ämnen besöka och beder om
svar till Pålsboda, där vi äfven stanna en stund. Är personen
hemma, så stiger herrskapet utaf och om ej så är, kunnen I
fortsätta eder väg." Jag tog rådet och erhöll mycket riktigt
telegram att herr inspektoren, som vi skulle hälsa på, var bortrest
för två veckor. Vi fortsatte således vår väg. Men säg, hvem
här i Amerika bland konduktörer skulle brytt sig om en
främling på det viset? Vi hade flera sådana erfarenheter.
Järnvägsfolket var synnerligen hederligt och vänligt.
Stationsinspektoren i Rättvik var en bland de allra hjälpsammaste personer vi
träffade på resan, och ändå hade vi inte den minsta bekantskap
förut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
