Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detta land måste vi organisera allting om det skall blifva
möjligt, att åstadkomma någonting och vi hålla på att
organisera den ena föreningen efter den andra till dess att vi som
samfund äro i fara att rent af organisera ihjäl oss. Hvem som
helst som något varit med i arbetet känner och fruktar för vårt
myckna föreningsväsende. Men det ligger i luften och vi
synas inte kunna emotstå men få lof att följa med strömmen. I
Sverige organiserar man inte så intensivt som här, fastän på
senare tiden och då inom frikyrkliga områden äfven denna
verksamhetsform utbredt sig tämligen mycket. I de flesta och så när
i alla fall kan man leta upp källorna till den organiserade
kristliga rörelsen i England. Den man som vanligen får kredit för
att vara upphofsmannen till den organiserade folkrörelsen i
Sverige är kyrkoherden Peter Wiselgren. Samtidigt med honom
framträda dock C. O. Rosenius och Peter Fjällstedt.
Kristianstads traktatsällskap bildades redan 1853 och 1856 organiserades
den hela landet omfattande Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.
Bland de mera ledande personligheterna inom denna nyare
evangeliska rörelse att börja med räknas Valdemar Rudin, Bengt
Wadström, Hans Lundborg, Lars Rosengren, G. M. Pfannenstill,
Ernst Lönegren, J. Colliander, E. K. Böös och professorskan
Ribbing.
Ett beaktansvärdt förhållande är nog det, att de religiösa
rörelserna kommit från universiteten på den senare tiden. Och
äfven här kan man märka engelska inflytanden; ty den
världsbekante John R. Mott har äfven fått sitt namn inristadt bland
nutidens ledande krafter. Mott är ju som kändt en amerikan och
ledaren för De Kristliga Studenternas världsförbund. De mest
kända namnen bland svenskar inom denna rörelse äro väl
förutom de ofvan angifna Manfred Björkqvist, biskop Eklund,
farbror Lindroth, Carl-Axel Hallström, Adolf Kolmodin, Wilhelm
Lundström, Per Pehrsson, biskop Bergqvist och Karl Lindberg.
Vid universiteten hafva också de nu verksamma föreningarna
uppstått, som till exempel Lördagsföreningen och
studentmissionsföreningen i Uppsala, Uppsala kristliga studentförbund,
Måndagsföreningen Betania, Studentmissionsföreningen i Lund
och Lunds kristliga studentförbund. De nordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
