Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI kapitlet - Bland skären i midsommartider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter kläder och borstade och bar in dem. Då man sedan var klädd
och kunde presentera sig, så blef det fråga om att spisa
frukost vid så där tiotiden, så språkade man litet tills det blef tid
för elfvakaffe och då det var drucket gick man ned för att
bada och laga i ordning metrefvar och hvarjehanda
fiskredskap; och badade gjorde de, så att de blefvo grå som vargar och
fjälliga som sill. Hann man med, så gick man till det en
halftimmes väg bort belägna postkontoret efter dagens nyheter och
köpte hem litet smått från den lilla af flugor och skalbaggar
nästan fyllda boden. Det man fick köpa, om det var dammigt
och smutsigt, torkade handelsfröken försiktigt af med
förklädessnibben, så att det såg rätt skapligt ut.
När man kom hem, så hade man därsammastädes rensat,
gälat och stekt gårdagens fiskafänge och man grep fatt uti att
spisa middag och det är säkert att sillen smakade alldeles
ypperligt. Sjötungan såg litet betänklig ut, men makrillen och
hvitlingen den försvann med häpnadsväckande hastighet. Hvar och
en sökte att taga för sig så många som möjligt och förse sig på
nytt, så snart det framsattes en ny portion. Jag var så glad att
det inte var någon som räknade hvitlingarna åt mig, ty de
syntes inte vilja stanna länge på min tallrik. Så snart middagen var
öfver gick man ut under det lilla trädet som satt i kläm på
klippan vid huset och i dess skugga drack man kaffetåren. Då detta
var gjordt bar det af ut på fiske för att ha något för nästa dag,
ty det ansåg man vara en plikt, att ur hafvet taga fisk för
dagens behof.
Det var inte bara präster som tågade ut bland skären i
sommartid, utan så många som möjligen kunde, så begagnade de sig
af tillfället att lämna staden för några veckor. Det är ju inte
så varmt i Sverige, att någon för den skull behöfde tåga ut till
sjös; utan det var väl för att det skulle vara så, sak samma om
det var varmt eller ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
