Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXVIII kapitlet
- Sista dagen i Sverige
- Med vännen dr. Floreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så svårt att skiljas från det trefliga sällskapet. Skön i sanning
är en färd genom fäderneslandet på denna gamla välkända
farväg.
Sista dagen i Sverige.
Sista dagen i Sverige tillbringade jag i Malmö. Medan jag
var där gjorde jag äfven en liten visit till Lund. Jag fick se det
Tegnérska huset, genomgå de olika universitetsbyggnaderna och
hälsa på jätten Finn som ännu håller så kraftigt om pelaren
under den ståtliga domkyrkan. Det var en bördig trakt emellan
Lund och Malmö. Ett i sanning vackert land. Ej under att
skåningarna äro styfva af sig. Då jag gick och såg mig omkring
i maskinhallen i Malmö så kom en fröken och ropade på mig. Så
snart jag hann se upp igenkände jag väl fröken Hedvig af
Petersens, hvilken för några år sedan hälsade på i detta land och
stannade hos oss ett par veckor eller mer. Det hade varit vår
afsikt att hälsa på hos fröken på Flyinge, men som det nu inte
blef tid härför, var det ju en synnerlig lycka att hon kunde
träffas.
Med vännen Dr. Floreen.
Dr. Floreen från Bäckaby, vår gamle vän från Salina och
Lindsborg, kom till Göteborg för att hälsa till Kansas och språka litet
om förr och nu. Vi fingo många inbjudningar att hälsa på
honom i hans kära Bäckaby för "att njuta af ljungens doft bland
stenarna i Småland" och han sade att hushållerskan i hans
ungkarlshem "hade bakat, bryggt och stökat i två veckor för att ha
allting i ordning till dess att vi kommo." Nu fingo vi dock ej
tid att hälsa på, hvarför broder Floreen kom till Göteborg för
att säga oss farväl.
Dr. Floreen är belåten med komministraturen i sin
hemförsamling och kommer ej till Amerika utom för att hälsa på en
gång eller så, då det passar. Han sade att folket besöker
gudstjänsterna i hans församling regelbundet och att han "mår som
en pärla i guld bland ljungen i fattiga Småland." Han
betonade äfven det förhållandet att vi, som arbeta som pastorer i
Amerika, hafva det på många vis mycket svårare än de som arbeta i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0165.html
