Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borr varar skarpt desto större lön får smeden. Maten kostar 45
kr. i månaden. Om två bo i samma rum kostar det 12 kr. i
månaden. Arbetstiden är åtta timmar på vintern och 10 timmar
på sommaren. Åt dem som vilja bygga egna hem, lånar bolaget
pengar mot 4 procents ränta.
100 pund hvetemjöl kostar 12 kr., 100 pund rågmjöl kostar
10 kr., ett tjog ägg 1.20, ett pund smör 1.20, ett pund kött 60
öret, ett pund fläsk 60 öre, ett pund socker 35 öre, ett pund kaffe
75 öre, en gallon mjölk 40 öre, ett par skor 10 kr., en
medelmåttig kostym 35 kr., en slåttermaskin 200 kr. och en själfbindare
600 kr.
I Tyskland har man det långt bättre ordnadt för arbetaren
än i något annat land i världen, påstod man. Högst få tyskar
utvandra därför. Bara 40,000 år 1913. Olycksförsäkring och
pension gifva den arbetande klassen i detta land all möjlig
trygghet i ekonomiskt hänseende. En arbetare får 6 kr. om dagen,
en piga 20 kr. i månaden, ett handelsbiträde 120 kr. i månaden.
En kostym goda kläder kostar 50 kr., 100 pund hvetemjöl 20 kr.,
ett pund fläsk 90 öre, 100 pund potatis 4 kr., en gallon mjölk
66 öre, ett pund smör 1.40, ett pund kött 1.20 och ägg 9 öre
stycket. Det tyska folket har det bra i alla stycken.
I Frankrike är det äfven ganska väl beställdt för den
arbetande klassen. En grofarbetare får 6 kr. per dag, en snickare
90 öre i timmen, en dräng 600 kr. per år, 100 pund hvetemjöl
kostar 17 kr., ett dussin ägg 25 öre, ett pund ost 80 öre, ett pund
smör 1.20. Med pund menar jag amerikanska pund och med
kronor svenska kronor. Det är för att få en något så när
fattbar uppfattning om saken, som jag icke användt det i Europa
allestädes brukade metriska systemet. I Sverige fick jag mina
uppgifter litet hvar jag kunde. I Tyskland och Frankrike fick
jag lof att hålla mig till hotellvärdarna. I Italien kunde jag
inte få någon bestämd reda på hvarken ett eller ett annat. Dels
äro förhållandena så olika våra och dels ligger språket i vägen
för en stackare, så att det är svårt att få klart reda på saker och
förhållanden. Italienaren äter till stor del grönsaker och
maccaroni och dricker billigt vin. Smöret fås från getter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
