Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K. G. Ossian-Nilssons martyrium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag behöver icke uppehålla mig vid, att hr
Lidforss ägnat mina böcker Masker och Hedningar,
liksom min arbetardiktning överhuvud,
en fullständigt underkännande kritik. Jag behöver
icke fästa mig vid, att han, för att komma
åt min dikt, förklarat all social diktning underhaltig,
men att han senare i blomstrande ordalag
prisat andra arbetarrörelsens versskribenter
med agitatorisk prägel. Jag behöver icke bry
mig om, att han förklarat mig »använda den röda
fanan som ett segel för att själv komma fram».
Under en viss period kunde han icke skriva en
recension över någon utkommande bok, utan
att ge försåtliga sidohugg åt undertecknad.
Redan den upplysningen, att jag, då jag recenserade ´
»Masker» (1900) och »Hedningar» (1901),
icke kände hr Ossian-Nilsson och överhuvud
taget icke visste vem han var, torde vara egnad
att i väsentlig grad bryta udden av hans anklagelser
för personliga hänsyn. För det andra
är det alldeles icke sant att denna kritik varit
»fullständigt underkännande»; i rec. över »Hedningar»
begagnar jag t. ex. uttrycket »skald av
guds nåde» om författaren o. s. v. För det
tredje, och detta är i mina ögon det viktigaste
momentet i denna historia, förtiger hr
Ossian-Nilsson fullständigt, att jag egnat hans tredje
och i mina ögon bästa diktsamling, »Örnar»,
en vidlyftig och entusiastisk recension i Arbetet
för december 1902. Om innebörden av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
