Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
emedan jag ej lider se masken pinas’. Jag tänkte
efter, huru det skulle kännas, om man själf
så där skulle trädas på en krok; jag hade sett
maskens slingringar så många gånger, då han
försökt undkomma — en sådan där liten stackare
kan knipa en riktigt hårdt om fingret. ’Hvad är
det för klemeri? På med masken, annars får du
smörj!’ Tvänne ytterligare befallningar kunde lika
litet förmå mig att frångå min föresats. Det blef
en eftertrycklig bastonad. Och så skrek pappa:
’Gå din väg, så att jag slipper se dig!’ Jag gick
också men med det beslutet, att pappa aldrig mer
skulle få se mig. Jag skulle lemna hemmet för
alltid".
"Hur gammal var du då?" frågade Louise.
"På tionde året".
"Det där är jämtlynne — jag känner igen det
öfveralt häruppe. Hur gick ditt beslut om intet?"
"Vi hade i vår tjänst en gammal dragon,
Jonas Lock — han hette så, emedan han var från
Lockåsen. Till honom förtrodde jag mig, ty det
var naturligtvis svårt att ensam bära på ett sådant
beslut. En del goda råd behöfde jag också.
Redan samma natt skulle jag anträda färden, hvars
mål var Norge. Öfver fjällen skulle jag ha
vägvisare och till lega åt en sådan använda mina
samman-sparade slantar — de hade blifvit vända många
gånger, och vid dem hade jag knutit realiserandet af
många förhoppningar... Lock åhörde mig mycket
allvarligt och halp mig med utrustningen, men han
var dock lyckligtvis en förrädare, ty han
uppenbarade altsammans för pappa. Då mina syskon
somnat, och jag från kammaren skulle smyga mig ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
