Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uråldriga sönderdelningen af samhället i de fyra klasserna
eller nationerna, som de snarare borde kallas, enär
åtskillnaden mellan dem var mycket större än mellan
folkslagen nu för tiden, skillnaden mellan rika och fattiga,
bildade och obildade. Jag själf var rik och äfven bildad
och var därför i besittning af alla villkor för den lycka,
som de bäst lottade då för tiden åtnjöto. Jag lefde i
lyx och sysselsatte mig endast med nöjen och lifvets
njutningar samt fick mitt uppehälle ur andras arbete,
utan att göra någon slags återtjänst. Mina föräldrar och
farföräldrar hade lefvat på samma sätt, och jag väntade
att mina efterkommande, om jag fick några, skulle få
njuta af ett lika bekvämt lif.
Men läsaren frågar, huru jag kunde lefva utan att
vara till någon nytta i världen. Hvarför skulle världen
underhålla en sysslolös lätting, som var i stånd att göra
nytta för sig? Svaret är, att min farfars far hade
samlat en summa pengar, på hvilka hans efterkommande allt
sedan lefvat. Man drager naturligtvis den slutsatsen, att
denna summa måste hafva varit mycket stor, då den
icke uttömts efter att hafva underhållit tre generationer
i sysslolöshet. Men detta var icke förhållandet.
Summan hade från början ingalunda varit stor. I själfva
verket var den mycket större nu, sedan tre generationer
uppehållits genom den i sysslolöshet, än den varit först.
Denna konst att bruka utan att förbruka, att värma utan
att förbränna, förefaller som trolleri men var endast en
snillrik användning af ett knep, som nu lyckligtvis är
försvunnet, men som våra förfäder begagnade i stor
utsträckning, det nämligen att öfverflytta bördan af den
enes underhåll på den andres skuldror. Den som
lyckats göra detta — därefter sträfvade alla — sades lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
