Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvaltningsmyndigheten för dess verksamhet. Gillets general har
en lysande ställning, som rikligen tillfredsställer de
flestes äregirighet; men öfver hans rang, som — för att
fullfölja liknelsen med ert militärväsen — kan liknas vid
en divisionsgenerals eller generalmajors rang, står
chefernas för de tio stora departementen eller grupperna af
närbesläktade yrken. Cheferna för dessa industriarméns
storartade afdelningar, kunna jämföras med era
befälhafvare öfver armékårer eller generallöjtnanter, ty en hvar
af dem har under sig ett dussin, ja ända till ett tjog
gillesgeneraler, som aflägga rapport inför sin chef. Dessa
tio officerare bilda ett råd, öfver hvilket står arméns
högste befälhafvare, som tillika är republikens president.
"Industriarméns högste befälhafvare bör hafva
genomgått alla grader från och med den lägste arbetarens. Låt
oss se, huru han avancerar. Såsom jag redan sagt, är
det blott på grund af utmärkt förtjänst såsom arbetare,
som man kan stiga i graderna, och bli kandidat för en
löjtnantssyssla. Från löjtnantsgraderna befordras man
genom utnämning ofvanifrån till öfverstes eller
superintendents rang, hvilken utnämning endast kan komma de
mest framstående kandidaterna till del. Gillets general
utnämner till de grader, som äro under honom, men själf
tillsättes han icke genom utnämning, utan genom
omröstning."
"Genom omröstning!" utropade jag. "Fördärfvar det
icke diciplinen inom gillet, då kandidaterna lätt kunde
frestas att stämpla för sina underordnade arbetares röster?"
"Det skulle utan tvifvel vara fallet", svarade Dr.
Leete, "om arbetarne hade rösträtt eller eljes någonting
med valet att göra. Men det ha de ej. Detta är just
det egendomliga med vår samhällsordning. Gillets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
