Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika lätt och lika vanligt, att man ökade sin privata
förmögenhet på ett sätt, som skadade det allmänna bästa.
Ens yrkesbröder voro nödvändigtvis ens värsta fiender,
ty under ert samhällsskick, som gjorde den enskilda
vinsten till näringsverksamhetens enda driffjäder, önskade
hvarje enskild näringsidkare, att den vara, han
tillverkade, skulle förekomma så sällsynt som möjligt. Det låg
i hans intresse, att det ej skulle frambringas mera däraf
än han själf kunde åstadkomma. All hans diktan och
traktan gick ut på att, så längt omständigheterna
medgåfvo, slå under sig hela tillverkningen genom att
ekonomiskt slå ihjäl alla, som arbetade inom samma
affärsgren, som han själf. Sedan han slagit ihjäl så många
som möjligt, blef det hans mål att förbinda sig med dem,
som han ej kunde tillintetgöra, och förvandla deras
inbördes strider till ett gemensamt krig mot den stora
allmänheten. Ringar, syndikat, trusts, tror jag ni
brukade kalla dessa företag, som afsågo att drifva upp
priserna, till dess man närmat sig den punkt, då folk hellre
ville undvara varan än betala priset. Näringsidkarens
käraste dröm i det nittonde århundradet var att
fullständigt behärska tillgången på någon af lifsförnödenheterna,
så att han skulle kunna hålla allmänheten på
svältpunkten och alltid begära hungersnödspriser för sina varor.
Detta är hvad som i nittonde århundradet kallades för
näringssystem. Ni får själf afgöra, om det icke i vissa
afseenden är snarlikt ett system för att hindra
näringsverksamheten. Någon gång, då vi hafva godt om tid,
skall jag be er söka förklara för mig en sak, som jag
aldrig lyckats begripa, ehuru jag studerat den med
särskildt intresse, nämligen huru så skarpsinniga människor
som edra samtida i många hänseenden tyckas hafva
varit, någonsin kunnat anförtro uppdraget att förse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
