Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på gra anteckningar rörande Censurväsendet i Sverige.
allt sätt uppmuntras och att till och med vid stipendiers bortgif-
vande afseende borde fästas endast på anhängare af aristotelismen.
Härjemte — och detta är det vigtigaste för oss — framställde de
förslag om en särskild censor. Den 7:de punkten i presterskapets
skrifvelse har nämligen följande lydelse: Een lärdh och förfabren
man må förordnas (til att) vara censor öfver de nyie inkommande
böcker, hvilcka til een deel mycket innehålla, som går twärt emot
både wåhr Theologiam och Philosophiam, och är mycket förarge-
liget, dock (lijkwäl) för noviteten skul upkiöpas och medh begärlig-
het läsas; at tå densamma hafuer macht at fordra af bookförarne
fulkomblige Register på alla deras böcker, göra sigh om alt sådant
noga bekant och det han pröfvar nödigt strax angifver, på det sä-
dana böcker måga förbudne blifva!
Af hela detta förslag accepterade konung Carl XI omedelbart
endast denna punkten om en censor librorum, hvars verksamhets-
sfer likväl betydligt utvidgades i det han icke blott fick sig älagdt
att hafva uppsigt öfver inkommande utländsk literatur, utan ock
att i första hand vaka öfver den inhemska pressen. Härmed var
svenska censurväsendet fullkomnadt, och det torde utan orättvisa
kunna sägas att det var den teologiska intoleransen, som på detta
sätt gaf anledning att lägga den svaga och förut tillräckligt kring-
skurna pressfriheten i ännu hårdare fjettrar. Hvad åter sjeltva
hufvudfrågan angående den cartesianska filosofien beträffar, blef
densamma föremål för myndigheters, särskildt Upsala filosofiska
fakultets yttranden, hvarefter konungen nedsatte en kommission,
bland hvars ledamöter äfven räknades professor Bilberg, och i öfver-
ensstämmelse med denna kommissions mindre trångbröstade upp-
fattning af den vetenskapliga lärofriheten fälde konungen den 17
April 1689 sitt utslag ?, hvarigenom religionen fredades, men konun-
gen i öfrigt lemnade cartesianismen fri utöfning.
! Se Brisc, Samlingar af åtskilliga handlingar D. II, s. 31. Äfven tryckt i
Bidrag till Svenska kyrkans och riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv af
BEXELL m. fl, h. 3, s. 72.
? BrinG, 1. c. s. 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
