Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
XXH Nägra anteckningar rörande Censurväsendet I Sverige
främste man Urban Hjärne ett sidohugg för hans försvar för /Pheo-
phrastus Paracelsus ’. Lilljeblad atled d. 5 Jan. 1710 i Stockhohn
och begrofs i Strengniäs domkyrka.
Den fjerde censorn blef Jolun Bruuner, född d. 5 Nov. 1668.
Son till kyrkoherden i Fagerhult och Kräkmäla i Kahvar stilt Ni
colaus Broderi Braun, blef student i Upsala d. 8 Oct. 1685. Efter
att 2:ne gånger hafva företagit resor i utlandet blef han omsider
vice bibliotekarie vid Ups. univ. bibliotek d. 12 Nov. 1704. I för
treten att ej hafya erhillit en sökt profession, lemnade han Aka-
demien och öfvergick till embetsmannabanan, befordrades 1707 tili
protonotarie i justitiereyvisionen, blef sekreterare i Kungl kansliet
1705, protokollssekreterare i justitierevisionen 1710 samt utnämndes
till censor librortum och hofbibliotekarie d. 19 Febr. 1712. Men
redan d. 20 Dee. 1714 kallades han till kanslirad. Man finner att
flere anmmiält sig att vid tillsättningen al det sålunda ledigblifua cen-
sorsembetet komma ilfraga, så en professor Sveder ifran Abo samt
en professor Arvid Moller i Lund. Hvad anledningen nu varit,
brauner fortfor att under bela ar 1715 och större delen al 1716 att
förvalta censorsheställningen jemte sin kansliradsbefattning, ehuru
han enl Kovgl br. di 6 Aug. 1717 icke erhöll nagon ersättning,
utan fick nöja sig med sin kanslirådslön. Adlad de tt April 1715
blef han di 14 Aug. 1727 efter baron Jacob Cronstedt landshöfding
i Kronobergs län, men anhöll ej längt derefter om transport och
utnämndes od. 27 Febr. 1729 till landshöfding i Upsala, samt upp-
ärdighet «d. 5 Juli 1731. Afled di 10 Juli 1745
samt begrofs i Östuna. Grundlärd i den klassiska literaturen hade
höjdes till friherre
han rykte om sig såsom en bland tidens bäste latinska poeter, talte
till och med grekiska och så intresserad ännu i äldre dagar för
klassiska studier, att han såsom landshöfding i Upsala tolererade
att hans kanslister på embetsrummet studerade Horatius. Ben-
zelstjerna omtalar honom säsom »en mycket rigidus censor öfver
alla nya poeter».
"I Linköping hade nyss utkommit »Om astrologiska, phantasti
thusiastiska spådomars fålskhet och bedrägeri»; mot denna skrift rikt
sin Defensionis Paracelsicw prodromus Sthlm 1709.
ka och en-
ule Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
