Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KANDIDAT JUNGSTRÖMS FERIE
49
svart, omsorgsfullt benadt hår, små
kortklippta engelska mustascher öfver en
energisk och fyllig mun, som i ett leende visade
en rad hvita tänder, ögonen logo också och
tycktes därvid fulla af gnistor. Det var en
i hög grad öppet sympatisk person, och
Lennart kände sig elektriserad af den andres
robusta och blodfulla väsen, hvilket verkade som
en nyladdad dynamo, färdig till kraftdåd.
— Ood dag, ropade han med stark röst
och kom Lennart till möte med ett par långa
steg som om han marscherat på ett
excercis-fält. — Förlåt bästa doktorn, fortsatte han
och tryckte Jungströms händer så att de
knakade som brosk, att jag så här ogeneradt har
vågat proponera. Men vi äro ju svenskar,
för fan, och i det här lilla härliga landet hålla
vi ihop, inte sant? »Si saken var den, att
rätten skulle sitta» (sjöng han plötsligt med
djup bariton), det vill säga, jag skulle
egentligen ha varit i dag på flickan Mannerstråles
bröllop med Ehrenström, men då jag inte
kunde komma med mitt eget monoplan till
Vrams-Neckatorp gjorde jag processen kort
4. — Ur larmet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
