Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
UR LARMET
Därefter tryckte hon en af sina egna
jockej-mössor på hans hufvud, förklarade att den
skulle sitta i nacken och att den klädde
honom. — Kom nu! sade Jion.
De gingo ned en bakväg till stallarna,
som lågo dolda af granträden och bestodo af
låga, hvitrappade stenlängor. Där .höll en
blänkande nyputsad, hög vagn. . Hon
klappade hästarna, två svarta, otåligt stampande
parhingstar och klättrade i en handvändning
upp på den höga bocken. Jungström följde
otympligt efter på vänster sida, groomen
svepte täcken om deras ben och krängde i
sista stund själf upp bak i vagnen, som då
redan var i full fart utför kullen.
— Hvart skola vi köra? frågade
komtes-sen och slog ut i luften med piskan,
snärtande alléens blad. — Hennes ögon tindrade.
— Hvart som helst, ville kandidaten
svara, men erinrade sig i det samma, ber
synnerligt nog, den kvarglömda .ränseln i
skogen. Den var ju icke värdefull och han
visste ej stället hvar den låg, men han kände
en okuflig längtan efter den, eller rättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
