Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGMASTAREN
155
skräckt och villrådig började en stapplande
förklaring, som Stenstrand tyst lyssnade till.
Den gick ut på att han icke vetat hvad han
skulle kalla sin nya herre för. Han var ju
van till någon titel — brukspatron eller
grefven eller presidenten eller hofrättsrådet eller
åtminstone patron. Så hade han, men
förstås bara på skämt och för sig själf, kallat
herr Stenstrand för jägmästarn eftersom det
här var det gamla jägmästarbostället —
lustigt nog hette jägmästarn som nu bodde
uppe i skogsvillan också Otto. När han nu
fick se den här rocken — det var ju en
riktig jaktrock — fast en fin en — så —
Otto Stenstrand brast i skratt, nu var han
ljus igen, hans ögon blefvo så goda och
vänliga. Han tog plagget och bytte rock, knäppte
jackan, spände skärpets slejfer och stack
händerna i fickorna.
— Jaså, myste han, ser jag ut som en
jägmästare nu? Oärna det, gärna det. Kalla
mig jägmästarn, det är mycket bra. Bara
Inte den riktiga jägmästar Otto får höra det,
då kanske han tror jag vill stjäla ämbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
