Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄGMÄSTAREN
183
hans, Ankarströms, som sköt Gustaf III. Men
jag minns att det sas att brodern bjudit ut
den äldre till sig på middag — det var någon
festdag, födelse- eller namnsdag, eller dylikt.
Och de hade druckit mycket vin.
— Nu minns jag, sade betjänten, det var
Mårtens gås! Och — och —
Jägmästaren hade stigit upp. Han höll
glaset med sista bålskvätten i handen. Han
var mycket blek, men ögonen voro mildare
än vanligt. De voro nästan pilknoppsgrå.
— Kära Palm och Vinroth och Beda, sade
han vekt, nu lägga vi alla gamla lögnhistorier
på hyllan. Sanningen vet endast en, sade
man förr i tiden, numera kan man undvara
också denna ende. Men jag vet att själf har
jag fått plikta hårdt för hvad möjligt orätt
jag bedrifvit här i lifvet. Ingen dom —
Han sökte efter ord och såg ned i glaset.
De hade alla rest sig och fattat glasen som
om det varit ett skåltal. Nu stödo de med
återhållen andedräkt och i denna spända
tystnad slog pendylen tolf silfverklara slag.
Hvar och en lyssnade, omedvetet räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
