Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
UR LARMET
Otto Stenstrand såg också ut som om
han tillbringat en sömnlös natt. Då Palm
rakade honom lade han märke till den
sjukliga hyn och den mörka, liksom urgräfda,
för att icke säga uppgräfda blicken. Men
äfven nu var det något vagt i uttrycket. Hade
ögat kvällen förut haft pilskottets fingrå
skiftning, bar svärtan i dag sammetens mjuka
kolorit.
Han observerade också sängens
oordnade tillstånd med skrynklade lakan och
kringkastade kuddar som om den sofvande vändt
och rullat sig i en nattlång feberyrsel. Och
då han till sist gaf det kortklippta hufvudet
en lätt amykosdusch föreföll det betjänten
som om tinningarna hvitnat mera och
hjässan blifvit ännu skalligare.
För första gången var också tonen
retlig ända till skärpa, ehuru tankarna icke
tycktes ha direkt med detta att göra. Herr
Stenstrand sade utan att besvara hälsning och
ursäkt:
— När jag hvisslar skall du vara här!
Hurdant är vädret? Nå, fort!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
