Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
UR LARMET
sträckte ut handen, den skälfde också. —
Ånej, sade han, låt bli!
En stund var det alldeles tyst i rummet.
Himlen hade molntäckts och det blef skumt
i den låga våningen. Nu drogo skuggor förbi,
ett långt tåg af minnen. Så ljusnade det som
om hvitare skepnader följt i de mörkas spår.
Det var reflexen af snön — där ute hade det
börjat snöa. Och snöfallet tilltog. Stora mjuka
bomullshvita tussar lagrade sig på
fönsterblecken och emellan de fastare klickarna
dansade flingor — nu blef det yrväder, det hvita
skiftade i grått. Snart skulle drifvor hopas,
marken ligga hvit. Och så kom kölden, och
sen sol, och då skulle skogen, där tallarna
kastade blå skuggor, genljuda af bjällror. Det
var ändå något festligt med snö — månntro
också jägmästaren tyckte det? Palm såg
skyggt på honom.
Joo — han såg så envist ut genom
rutorna, där det hvita sceneriet oupphörligt
växlade i samma form. Det yrde som ejderdun
och slog som svanvingar, det föll hvita stjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
