Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
UR LARMET
burspegeln sken en ljuskil. Han stirrade
länge på denna reflex och kunde till sist
af-Itäsa återspeglingen. Det var nämligen en
dubbelbild, i det att spegeln uppfångade en
annan spegelytas återgifning — trymån i
förmaket. Nästa rum till detta var skrifrummet
och därinne voro de samtalande. Deras
dämpade stämmor ljödo som ett
sammanhängande mummel, ett upprepande af ord, ej
olikt framsägandet af en hebreisk bön.
Om Palm kunde ljudlöst komma in i
salen, kunde han från ett visst hörn se in i
trymån och möjligtvis i den följa händelserna
i arbetsrummet. Till all lycka voro inga
dörrar stängda. Då knackningen kom hade
jägmästaren gått igenom alla rummen åt östra
sidan och sedan glömt låsa, ja ens tillskjuta
dörrarna.
Alla gångens dörrar knarrade mer eller
mindre, betjänten sköt i sitt tycke en evighet
på salsdörren. Till slut var den nästan
half-öppen och han gled in som en skugga. Med
handen följande skänkkanten gled han vidare
ända fram till väggen och dörröppningen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
